I skoldebatten står just nu vinster för privata bolag i centrum. Man ska inte ta lätt på problemen med att låta privata aktörer förvalta skattepengar, men Medborgerlig Samling anser att det är betydligt viktigare att kontrollera att de kunskaper och färdigheter vi alla betalat för förmedlas till eleverna – oavsett driftsform.
Under nittiotalets decentraliseringsvåg blev de statliga riktlinjerna för skolan vagare. Målrelaterade betyg, istället för som tidigare relativa, infördes, men de statligt satta målen var allmänt hållna och lämnade stort utrymme för tolkning. Redan vid införandet tvivlade många på systemets likvärdighet och lämplighet som urvalsinstrument för högre studier. Det är här debatten om fristående skolor kommer in.
Höga betyg är ett starkt säljargument i skolornas dragkamp om eleverna. Det är frestande att glida uppåt, vilket framgick i Uppdrag granskning från 12/10. I Skolverkets egen utvärdering i ett PM från 2012 befaras just att konkurrens skolorna emellan orsakat betygsinflation. Därtill kommer vagheten i betygskriterierna, vilket ger upphov till stor variation i bedömningen lärare och skolor emellan.
Medborgerlig Samling vill att både läroplansinnehåll och betygskriterier ska förtydligas. Betyg skall ges i alla klasser från årskurs ett, och nationella kunskapsprov skall genomföras i tredje, sjätte och nionde klass.
Rättningen skall ske av oberoende instans, vilket är viktigt för att undvika betygsglidning och ovidkommande hänsyn. Oberoende rättning behöver inte bli en stor byråkratisk apparat. Inom gymnasieprogrammet International Baccalaureate (”IB”) rättar redan skolor varandras prov. Detta är något att ta efter.
Ofta hörs invändningen att prestationen en viss dag inte bör ges oproportionerligt inflytande för slutbetyget, medan en lärare som följt en elev under en lång tid kan göra en mer sammanvägd bedömning. Men kritiken faller i så fall också på dagens högskoleprov som utvärderar all kunskap en person skaffat sig både under och efter sin studiegång. I den andra vågskålen ligger risken för irrelevanta bedömningsgrunder. Till exempel har forskare varnat för att flickor gynnas felaktigt i dagens system.
Argumenten för en förbättrad kunskapsutvärdering är starka. De många privata utförarna gör den nödvändig. Elevers kunskapsutveckling skall, oavsett huvudman, utvärderas på ett likvärdigt sätt. Inte heller bör läraren ensam ha ansvaret för sina elevers betyg.
Debatten om skolans driftsformer är viktig, men en betydande del av lösningen på de problem skolan har ligger i att inse att vi i Sverige haft fel om kunskapsutvärdering.
Camilla Amft,
ledamot partistyrelsen och skolpolitisk talesperson Medborgerlig Samling
MED-bloggen 