Den senaste tiden har flera av våra ledande politiker och ex-politiker gett uttryck för tankegångar som antyder en nytillkommen insikt om konsekvenserna av de senaste årens migrationspolitik. Strax före jul sade finansminister Magdalena Andersson (S) att migranterna borde söka sig till andra länder, eftersom integrationen inte fungerar, partikollegan Ibrahim Baylan förklarade i en intervju med TT att de senaste årens migration kan bli ett stort bekymmer och moderatledaren Ulf Kristersson erkände i en annan TT-intervju att integrationen kan gå ”käpprätt åt skogen”. Även den förre finansministern Anders Borg har kommenterat migrationens överväldigande kostnader i ett Facebookinlägg.
Vi kan konstatera att sådana uttalanden hade varit omöjliga för några år sedan, då det ännu var tabu att påpeka att invandringen kunde få negativa följder. Den dåvarande migrationsministern Tobias Billström fick 2013 rejäla åthutningar när han ville diskutera ”volymer”. Även den annars så hyllade professor Hans Rosling fick kritik och vändes ryggen när han hävdade att resurser borde användas där de gör mest nytta, d.v.s. bland dem som inte är rika och starka nog att ta sig till Sverige.
Den tillnyktringsprocess vi nu bevittnar har pressats fram successivt, när verkligheten trängt undan visionerna. Vi fick höra statsministern hävda att det saknades gränser för hur stor migration Sverige kunde hantera, för att några månader senare se honom införa gränskontroller i panik. Åldersbedömningarna satt så långt inne att vi länge tvingades låtsas att vuxna män var barn och den känsliga frågan om svårhanterade kulturskillnader har vi knappt börjat diskutera. Ämnet är fortsatt kontroversiellt, vilket syns i de brasklappar ovanstående politiker stoppar in i sina uttalanden. Baylan hävdar att migrationen kan bli ett bekymmer endast om den ”hanteras fel” och Ulf Kristersson påstår att integrationen, som visserligen skulle kunna gå åt skogen, också kan ”gå lysande”. Budskapet är alltså att man inte riktigt vet. Det kan gå bra – om det nu inte går fruktansvärt illa. Den som väljer att läsa av situationen utifrån statistik kan emellertid ha svårt att förstå denna ambivalens. Den information vi har talar nämligen ett entydigt språk – integrationen har inte fungerat på decennier. Finns det något som säger att trenderna nu skulle vända och bana väg för en annan utveckling?
Låt oss stanna till vid Anders Borgs Facebook-inlägg och komplettera det med hans uttalande i SVT:s ”Min sanning” 2016. Tillsammans utgör de ett stort avståndstagande från den migrationspolitik han själv var med och drev. Borg var finansminister i regeringen Reinfeldt – den regering som slöt migrationsuppgörelsen med Miljöpartiet och öppnade upp för migrationskrisen 2015. Han påstår alltså att han, finansminister med utbildning i nationalekonomi och statsvetenskap, inte såg vad som skedde. Och Magdalena Andersson som nu tycker att migranterna ska söka sig någon annanstans, har hon först nu förstått konsekvenserna av sin egen politik? Hon ville finansiera kommunernas stigande migrationskostnader med lån och kallade det för ”engångsbelopp”. Trodde hon verkligen att det rörde sig om en tillfällig utgift, trots att all statistik talade för motsatsen? Eller var det så att hennes ordval handlade om att upprätthålla ett falskt sken inför Sveriges befolkning?
Vilseledande manövrar är inte unika. Statsminister Löfven påstod att migrationsvågen innehöll ett stort antal högutbildade, samtidigt som siffror från SCB – vår egen statliga statistikmyndighet – visade att utbildningsnivån bland migranterna i själva verket var mycket låg. Även förre statsministern Fredrik Reinfeldt försökte förvilla opinionen genom att låtsas att hela resursfrågan handlade om geografisk yta – för det var väl inte bostäder, jobb, sjukhus, poliser, lärare och stora högar med pengar han såg när han flög över tallskogen?
Det misslyckande som våra politiker först nu börjat erkänna var enkelt att förutse. Migrationens problem har varit kända länge. Statistiken var tillgänglig – alla siffror som kan förknippas med ”integration” har varit dåliga i åratal. Inga åtgärder som satts in har lett till förbättring. Det krävdes ingen skarp hjärna för att förstå vad som skulle bli resultatet av de senaste årens exempellösa asylmottagning; det enda som krävdes var en vilja att fatta beslut utifrån den vetskap som fanns. Istället valde våra makthavare, från vänster till höger, att blunda för realiteterna och basera sitt beslutsfattande på önsketänkande. Ledstjärnan var mantrat om ”allas lika värde”, vilket uttolkades som att alla i världen skulle ha rätt till det svenska välfärdssystemet – om de bara lyckades ta sig hit.
Nu börjar konsekvenserna synas och de är förödande. De motsättningar som skapas av sociala klyftor växer. Antalet ”särskilt utsatta områden” har ökat rejält. Sverige sticker ut genom att tillhöra EU-toppen i antal skjutningar och polisen hinner inte utreda det skenande antalet våldtäkter på grund av alla mord. Blåljuspersonal attackeras. Otryggheten ökar. Antalet elever som går ut grundskolan med gymnasiebehörighet sjunker. Fattigpensionärerna blir allt fler. Sysselsättningsgapet mellan svenskar och utlandsfödda växer. Bland vissa grupper är frekvensen förvärvsarbete så låg som 15 %. Går vi tillbaka till SCB igen, så kan vi dessutom se att försörjningsmönster går i arv – arbetslösa föräldrar för vidare arbetslöshet till sina barn. Med andra ord kan vi inte trösta oss med att problemen kanske kommer att blåsa över inom ett par generationer; Sverige håller på att få en stor, permanent underklass som är beroende av bidrag för sin försörjning.
Makthavarna har alltså inte nöjt sig med detta, de har dessutom vilselett väljarkåren för att få göra det ostört. Den svenska regeringsmakten har ropat ut över världen att alla är välkomna och att inga gränser finns. Nu bär den en dubbel skuldbörda, dels gentemot landets befolkning, som lurats att tro att detta är möjligt, men också gentemot de människor som svarat på lockropen, anlitat skrupelfria människosmugglare och kommit.
Det duger inte att påstå att man inget har förstått förrän nu. Den nuvarande situationen är inte resultatet av en tidigare avsaknad av information, utan av ansvarslöshet, bristande integritet och hederlighet.
Politikerna har underlåtit att basera sitt beslutsfattande på kritisk analys av data som varit tillgängliga för alla. Istället har man matat folket med skönmålningar, för att sedan tvingas ägna sig åt skademinimering när problemen blivit ett faktum. Nu försöker man tona ned konsekvenserna av de egna felbesluten med mildrande formuleringar. Men att försätta ett land i en situation som hotar grundläggande samhällsfunktioner är inte naivt – det är oansvarigt bortom all begriplighet. Än mer oansvarigt är det att tillåta problemen att fortsätta växa – antalet beviljade uppehållstillstånd låg 2017 fortfarande på exceptionellt höga nivåer. Vilken framtid har vi nu att vänta?
Politiker som med öppna ögon valde en populistisk linje för att säkra sitt maktinnehav igår, kommer troligen att göra detsamma imorgon. När viljan och förmågan att erkänna och våga möta verkliga problem saknas, så kanske det främst är nya politiska krafter vi behöver.
Staffan Gunnarson
Migrationspolitisk talesperson för Medborgerlig Samling
Josefin Utas
Demokratipolitisk talesperson för Medborgerlig Samling
Titelbild: Joachim Seidler, photog_at from Austria, Refugee march Hungary 2015-09-04 02, CC BY 2.0
MED-bloggen 
Fantastiskt välformulerat om vår tids största ”utmaning”. Självklart behöver vi nya politiska krafter! Jag gör vad jag kan för att fler ska upptäcka MED.
GillaGillad av 2 personer
Secnd that!
GillaGillad av 1 person
Denna text, möjligen något nedkortad, skulle kunna användas i valkampanjen och där visa att MED sannolikt är det enda trovärdiga partiet som går att rösta på – för den som inte redan är nöjd med hur vi har det i landet!
Borde, tillsammans med annan information, ge en andel av väljarna som med god marginal överstiger fyraprocentspärren! Att detta inte redan syns i opinionsmätningar torde bero på att folk är ”svårväckta”. Behöver inte nödvändigtvis vara något hinder, för den yrvakne brukar få väl brått?
GillaGillad av 1 person
Mycket bra appell! MED måste dock nå ut till alla väljare och då inte bara genom alternativmedia. MED måste försöka utnyttja även msm för det syftet. Försök att göra något sensations-väckande men ändå seriöst, så hugger nog stormedia på det och sprider MED:s profil och budskap.
GillaGilla
Märkligt att just alla folkvalda i Sverige visade sig vara ”naiva ” i migrationsfrågan . Det bara var att snegla på andra länder om man nu inte kunde lägga ihop ett och ett på egen hand. När Sverige tog emot långt över 100 000 syrier som man lockade hit med garanterat PUT så tog Storbritanien emot 15000 varav alla var på kvot. Folk med verkliga skyddsbehov, företrädesvis med högre utbildning och fullständiga id-handlingar. Screening i flera steg och alla fick förklara sin relation med regimen och IS samt vad de pysslat med under kriget. Fel svar eller velande så var det kört med asylen. Handen upp alla som tror att Migrationsverket var lika grundliga i sina utredningar.
GillaGilla
Ni gör helt rätt i att skruva upp tonen för att på så sätt tydliggöra er politiska agenda (inte bara förnuftiga resonemang).
Men MED måste synas och höras ännu mer för att få folk att lystra och förhoppningsvis börja inse att 7k består av förbrukade politiker omöjliga att rösta på, för de har blod på sina händer.
GillaGilla
Det mest frustrerande tycker jag är att vanligt folk (inte politiker) var (och fortfarande delvis är) så ”hjärntvättade” av media och PK-kulturen (som uppfanns av Mao Zedong) att man vägrade/vägrar inse det orimliga även om man påpekade/påpekar det. Annars till synes normalbegåvade människor klarade/klarar inte av att tänka ens de mest rimliga tankegångar även när fakta och logiska resonemang presenteras. Att politiker fungerar så här är ingen överraskning för mig, tyvärr drar politiken till sig denna typ av människor, ej heller att media gör det med tanke på många journalisters världsbild och politiska agenda, men att vanliga förnuftiga och hederliga människor inte begriper bättre, det har varit det mest frustrerande.
GillaGillad av 1 person
De har dessvärre ännu inte begripit att det är de själva som betalar med sina egna pengar, sin familjs trygghet och sina barnbarns mörka framtid. Med undermåliga utbildning, med si. sin kötid i vården och sin kommande karriär som fattigpensionärer. Det värsta, de offrar sina döttrar!
GillaGillad av 1 person
Mycket bra skrivet! Med bas i fakta, inte tyckande eller ideologi.
GillaGillad av 2 personer
Det är ju inte första gången heller:
Sveriges kapacitet att integrera de invandrare man tog emot började överskridas redan under mitten av 1980-talet, då de utlandsföddas sysselsättningsgrad hamnade långt under snittet. En annan indikator var att barn födda i Sverige kunde gå ut grundskolan utan att ha lärt sig fullgod svenska – vilket den dåvarande invandrarministern Birgit Friggebo kunde konstatera redan 1993. Men först nu tycks fenomenet integrationspotential ha upptäckts av regeringen, skriver Thomas Gür.
”Ökningen av antalet asylsökande i Sverige har föranletts av flera samverkande faktorer; den snabba handläggningen av asylansökningar, bra mottagning i kommunerna och en generös lagstiftning. Detta har gjort det naturligt för många att söka asyl i Sverige i stället för i andra länder i Europa. Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag inskränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige.”
~ Maj-Lis Lööw, invandrarminister 1989-1991, Riksdagens protokoll, 1989/90:46 14 december 1989.
Vi lär att politikerna inte lär sig någonting av historien.
Potentialen att integrera och ett förfuskat politiskt arv
https://kvartal.se/kommentar/fcbmi1svhlhg7b4x1pug77zeo4mj4p
GillaGilla
Så vad har MED för tankar och idéer om hur man ska lösa integrationsproblemen?
Det är en sak att göra en problemanalys och en annan vad man kan göra åt problemen. Jag har själv lärt mig om fungerande integration i andra länder och bostadspolitiken och hur man hanterar religionsfrågor är av avgörande betydelse. I Sverige kretsar allt kring arbete, det är en viktig del i integrationen men inte den viktigaste (även om jag är helt mot arbetslinjen då jag anser att det har orsakat mer skada och lidande än vad som är nödvändigt).
Vi är i rasande fart på väg mot ett system som jag kallar för ”baslön för utvalda grupper”. När det blir stora grupper i samhället som försörjs av samhället så blir det en sorts påtvingad baslön. Men hur integrerar man då folk som inte arbetar genom arbete?
Sen har vi elefanten i rummet som ingen vill tala om: vill de som har kommit hit integreras?
För en fungerande integration, multikulturell eller assimilering in i den svenska kulturen, så krävs det att både svenskar och invandrare vill ha det så. Men har någon frågat de som kommer hit om de vill bli svenskar? Det borde vara en av de första frågorna som Migrationsverket ställer när de intervjuar.
Vad krävs det för att man ska bli svensk? Pass? Medborgarskap? Om jag blir medborgare i Kina, blir jag kines då? På Gotland kan vem som helst bli Gotlänning, men det krävs att man har bott där i tre generationer för att bli en riktig Gute. Är det samma krav för att bli ”äkta” svensk?
Många kommer att säga att de ska skickas tillbaka till sina hemländer men det löser inte problemet. Vi har inte haft en lyckad integration sen mitten på 1960-talet (vi har egentligen aldrig haft en lyckad integration men väl en fungerande assimilation). Varför skulle vi lyckas nu när vi inte har gjort det tidigare om vi inte kan komma fram med nya lösningar?
Vi har också gängbildningen och utanförskapsområden som måste lösas. Det är en fråga med många bottnar och en av dem är att det kan ses som en backlash på feminismen. Fokus har varit på kvinnor och deras rättigheter i årtionden att man har glömt bort pojkarna. Och det märks först i de här områdena för att sedan sprida sig.
Har någon tänkt på att alla rättigheter också medför skyldigheter? För varje rättighet du får så får jag en skyldighet att infria den. Psykologiprofessorn Jordan Peterson menar:
Om du bara diskuterar rättigheter och utelämnar skyldigheter, då har du en halv diskussion. Och om du har en halv diskussion och utelämnar skyldigheter, vad saknar du? Och svaret kan mycket väl vara att du utelämnar diskussionen om livets mening.
Kvinnor vet vad de måste göra, medan män måste räkna ut vad de ska göra. Och om de inte har något som är värt att leva för, då stannar de med packet. En man är som en slädhund som inte har någon släde dra och tristessen gör att han biter sig själv benet.
Slut. Naturligtvis är det många fler dimensioner i det här och mycket mer än vad som ryms i ett kommentarsfält. Även om jag har läst samhällsvetenskap och lite psykologi så mår såna här saker bäst när olika tankar och tankesätt bryts mot varandra.
Vad jag skulle vilja se från MED, om de ska få min röst, är lite mer jävlar anamma och tankar till tänkbara lösningar och vad man kan göra. Nu tror jag inte att man löser det här på en kvart, jag tror det kommer att ta minst två generationer, men man måste ända ta ett första steg på resan. Problemformulering är ju en början men sen måste man ju äga problemet också och det kan man bara börja göra genom att tänka på lösningar och förslag hur man ska komma vidare med integrationen.
Så hur vill MED lösa integrationsproblematiken?
GillaGilla
MED kommer inom kort att komplettera sitt migrationspolitiska program med ett separat dokument för integrationsfrågorna. All MED:s politik är långsiktig och går bortom kommande mandatperiod. Våra visioner är inriktade mot 2030 och vidare.
GillaGillad av 2 personer
Det ser jag fram emot. Det migrationspolitiska var mycket bra. Liksom denna bloggpost.
Jag har gillat MED från början, men tänkt att ni är för små och svaga för att vara intressanta. Men detta med att sikta på 2030 är intressant. Kanske kan ni fungera som en förening för politiskt vettiga människor, inkl sådana vill påverka svensk politik nu och därför är medlemmar i andra partier?
GillaGilla
Det låter bra, jag ser fram emot det.
Det finns egentligen bara en väg att gå om man vill rädda Sverige från islamiseringen. Det är att steg för steg försämra de ekonomiska incitamenten för nytillkomna grupper och ställa krav på anpassning till det svenska samhället.
En god början skulle vara att ställa krav på de som precis kommit hit som flyktingar, ej arbetskraftsinvandring, att de börjar lära sig svenska medan de sitter på flyktingförläggningen. Om de är ovilliga till det så ska de inte få ekonomisk hjälp eller få stanna.
Sen skulle alla uppehållstillstånd vara tillfälliga i 5 år och kan när som helst dras in. På sikt ska alla bidrag avvecklas och krav på att man kan försörja sig själv införas innan någon kan få permanent uppehållstillstånd. Krav ska ställas på att både mannen och kvinnan ska arbeta för att försörja familjen. Staten kan inte heller fortsätta att stödja stora barnkullar utan flerbarnstillägg och liknande ska tas bort. Skaffar man 5 – 6 barn så ska man också kunna försörja dom. Islam ställer det kravet på männen så varför ska de då göra det via bidrag?
Det går inte att fortsätta att skära för pensionärerna och de sjukaste för att ge pengarna till personer som borde kunna försörja sig själva. Bara att låta ”barnen” få stanna och studera på gymnasiet kostar 2 miljarder i bara utbildningskostnader. Till detta kommer minst lika mycket i bidrag till deras dagliga leverne. Vi har helt enkelt inte råd med alla invandrare, någon annan måste betala och det är inte politikerna.
I dag jagas svenskar för hets mot folkgrupp för att mer eller mindre säga sanningen, även om de kanske inte har ett vårdat språk när de uttrycker sig och då blir det hets. I stället borde strikta krav ställas på nytillkomna att anpassa sig till hur det är här, annars dras deras tillfälliga uppehållstillstånd in.
Man kan ju fråga sig: Om islam är så fantastiskt, varför flyr då miljontals muslimer från islamiska länder för att komma till det kristna Europa, Australien och USA? Troligen mest för att slippa förtryckarsamhällen men då ska man inte här tillåta att de som förtrycker kan upprätta förtryck här.
GillaGilla
Nu är moderaterna ute och flyger över tallskogen igen.
GillaGillad av 1 person
Ja, jag gjorde samma association. 😀 De borde hålla sig på jorden.
GillaGilla
Bra skrivet, men det blir lite lustigt att Josefine Utas framför denna kritik. Själv var hon med i Miljöpartiet ända fram till 2016. Kanske borde hon själv utgörs ett exempel i texten istället för att skriva under den.
GillaGilla
Josefin var en politiker med integritet även på den tiden hon tillhörde MP.
GillaGilla
Just det! Dessutom har Josefin Utas på ett trovärdigt sätt förklarat och skrivit om sitt byte av parti. Finns ingen anledning att ifrågasätta eller kritisera det!
Däremot finns det politiker i andra partier där det är sämre ställt med denna trovärdighet. Jag tycker mig t o m se en som är partiledare…
GillaGillad av 1 person
Jag känner inte henne eller har kunskap om vad hon har gjort inom politiken så jag har ingen åsikt i saken. Däremot har jag arbetat tillsammans med personer som heter Utas i efternamn på Gotland och har väl ingenting att säga om det.
GillaGilla