Ett debattinlägg författat av Frida Blom och Patrik Westander (PR-byrån Westander) har cirkulerat i dagspressen under många års tid för att ge läsaren tio välmenade tips för att delta i den allmänna utmålningen av halva befolkningen som lågpannade kryptonazister.
Så låt mig härmed erbjuda er mina kära läsare en annan variant på dessa tio budord att hålla i minnet när ni utsätts för den här särskilt milda kuratorsliknande strategin för att reducera dig till en gurglande troglodyt.
Min variant måste givetvis läsas parallellt med Blom och Westanders original som ni finner här. Deras text är läsvärd som ett tidsdokument då det fullständigt dryper av den arroganta von oben-attityd som vi alla vet är orsaken till lejonparten av den växande polariseringen vi ser idag.
10 tips om hur du bemöter brunsmetning och godhetssignalering.
Sverige rankas genomgående som ett av de minst främlingsfientliga länderna i världen. Ändå söker krafter från vänster- och socialliberalt håll sprida uppfattningen att Sveriges alltmer genomsyras av rasism.
Som exempel kan nämnas hur det offentliga Sverige sattes i rörelse efter den s.k. Durmaz-affären under VM i fotboll i år. I avsaknad av en verklig rasistisk hatstorm hade någon med s.k. Twitter-bottar fabricerat en sådan.
Men även vänner, släktingar och bekanta bidrar ofta till polariseringen. Nästan vilken invändning mot den förda politiken som helst gör att du blir betraktad som ond eller lättledd.
Här är tio tips till hur du kan bidra till att få till stånd en mer fruktbar diskussion kring frågor om asyl och migration:
- Ta alltid debatten
Låt aldrig brunmålningen passera okommenterad. Reagera och bjud in till diskussion, exempelvis genom att fråga ”hur menar du nu?”.
- Utgå från välvilja
Ha som utgångspunkt att du talar med en i grunden vettig person som vill andra väl. Om du stämplar andra som naiva godhetsknarkare så minskar dina chanser att nå fram i ett samtal. Kanske är de rädda för att bli betraktade som moraliskt lågtstående av sin sociala omgivning. Det är mänskligt.
- Fråga för att förstå
Fokusera på att lyssna i början av samtalet och ställ öppna frågor för att verkligen förstå personens perspektiv och underliggande problembild. Fråga exempelvis: ”Vilka tycker du är de främsta fördelarna med vårt ’generösa’ system, för flyktingarna och för Sverige?”.
- Avdramatisera rädslan
Prata om deras rädsla att bli betraktade som omoraliska och att bli socialt utfrusna som något högst allmänmänskligt. Forskning inom psykologin visar att hot om social exkludering (exempelvis hot om att bli illa sedd) är bland det mest skräckinjagande en människa kan råka ut för.
- Diskutera den gyllene regeln
Resonera kring bakgrunden till den gyllene regeln: ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad.” Om du har en argumenterad ståndpunkt, skulle du då vilja bemötas med ett milt leende och ett snedlagt huvud? Med att bli arrogant avfärdad som fascist och ett hot mot demokratin?
- Lyft fram svenska tilliten
Utbyt tankar kring Sveriges unikt höga tillit mellan människor och hur denna underlättar produktivt samarbete. Den statsvetenskapliga forskningen ser tilliten som en nyckel till ett välfungerande samhälle, och traditionellt har vi i Sverige kunnat föra vuxna samtal även om moraliskt laddade frågor. Reflektera gärna över vad som händer med tilliten när halva befolkningen behandlar den andra halvan av befolkningen som moralbefriade idioter och tvingar dem betala för att titta på hur deras åsikter diskuteras på TV som hot mot demokratin.
- Prata om bristyrken
Eller någon annan myt som cirkulerar. Berätta om de olika kategorierna som asylinvandrare, arbetskraftsinvandrare och övriga migranter samt varför det är viktigt att inte blanda ihop dem då skälet till att eventuellt ge dem uppehållstillstånd eller hjälpa dem skiljer sig kraftigt åt. Peka på forskning utförd av riktiga forskare som Tino Sanandaji och Joakim Ruist och berätta att Arenagruppen är en politisk tankesmedja – inte ett forskningsinstitut.
- Ge ditt perspektiv
Dela tydligt med dig av uppfattningen att det gör Sverige till ett sämre land för oss alla om halva folket, med etablerade partier och det offentliga Sverige i spetsen, utmålar resten som mindre vetande eller onda. Brunsmetning underminerar förtroendet människor emellan, skapar konflikter och leder till slöseri med kompetens.
- Försök inte vinna
Undvik att pressa din samtalspartner och försök inte heller ”vinna debatten”. Bekräfta i stället eventuella kloka kommentarer i personens resonemang och betona er samsyn kring dessa.
- Avsluta som vänner
Avrunda samtalet när ni på vänskaplig basis kan ”enas om att vara oeniga”. Om personen känner sig respekterad och lyssnad på har dina tankar förhoppningsvis planterat ett frö.
Claes Andersson
Styrelseseuppleant Medborgerlig Samling Väst
MED-bloggen 
Intressant ämne men ett kanske något långrandigt inlägg (personligen orkar jag inte följa uppmaningen om att först läsa ursprungsartikeln för att sedan jämföra med din).
Det är ett hedervärt försök till en hyfsning av debatten men tyvärr tror jag inte alla punkter är realistiska. Det förutsätter nämligen att personen du diskuterar med är lika rationell som du och är lika beredd att ha en sansad och rationell debatt med dig.
Är det något som är uppenbart är det dock att förutsättningarna för debatten är allt annat än rationell. Detta beror på att många (de flesta) människor som följer tidsandan agerar som om den vore en religion och en tro – inte en ideologisk eller politisk uppfattning som går att diskutera.
Den som inte håller med ses obönhörligt som En Ond Människa och En Kättare, varför någon rationell och sansad diskussion inte är möjlig.
Hur detta ska lösas är inte lätt att se. Antagligen krävs det någon form av paradigmskifte där det som anses vedertaget idag har ersatts av andra värderingar.
GillaGilla