Vid partistämman i Göteborg den 21-23 april antog Medborgerlig Samling (MED) ett Näringslivspolitiskt program för att angripa de problem som har byggts upp under en lång rad av år och visa vägen mot en långsiktigt bättre framtid för vårt land.
Utgångspunkten för vår politik är företagandets avgörande betydelse för att bygga välstånd för samhället och välfärd för medborgarna. Ett effektivt näringsliv, med vinsten som drivkraft, skapar sysselsättning för arbetstagarna, skatteintäkter till det allmänna och ger oss de varor och tjänster vi efterfrågar. Programmet fokuserar på reformbehov på tre områden: företagandets villkor, arbetsmarknaden och skattesystemet.
Sverige har en exceptionellt stor offentlig sektor, och det har i sin tur lett till ett för högt skattetryck, en rigid arbetsmarknad och en överreglerad företagssektor. De strukturer som byggdes upp på 1950-, 60- och 70-talen har inte moderniserats i tillräcklig omfattning. Man har lappat här och där men aldrig i grunden ifrågasatt det bygge som skapats för en annan tid. Globalisering och digitalisering ställer i våra dagar andra krav på flexibilitet. Och påfrestningarna på samhällsapparaten till följd av de senaste årens stora invandring accentuerar behovet av reformer – inte för att invandringen skulle ha skapat nya problem utan för att trycket har ökat.
Vår politik för företagande vill sänka kostnaderna för att anställa genom att avskaffa den allmänna löneavgiften. LAS-reglerna ska omvandlas med den danska flexicuritymodellen som förebild. Den administrativa bördan ska lindras genom förenklade regler, särskilt för småföretag. Och företag ska inte kunna tvingas att teckna kollektivavtal mot sin vilja.
Vår skattepolitik syftar till lägre totalt skattetryck, effektivare skatteadministration och förenklingar för de skattskyldiga. En höjning av grundavdraget till 100 000 kr/år och slopande av den statliga inkomstskatten ger fler möjlighet att leva på sin inkomst utan bidrag. I stället blir en enhetlig moms den viktigaste källan till statens inkomster.
Vår arbetsmarknadspolitik har som mål att de flesta ska kunna försörja sig själva genom egna inkomster, utan behov av offentliga bidrag. Genom vår politik för företagande blir det lättare att anställa. Och genom vår skattepolitik kan arbetstagare med lägre inkomster leva på sin lön utan behov av offentliga bidrag. Men därtill måste också bidragssystemet förändras – så att det blir tydligt att det lönar sig att arbeta jämfört med att uppbära bidrag. De som inte har möjlighet att komma in på arbetsmarknaden ska ges möjlighet till regelbunden sysselsättning. På en väl fungerande och flexibel arbetsmarknad sätts villkoren av arbetsgivare och anställda utan extern inblandning. Det bör inte vara en uppgift för staten att engagera sig i lönebildning eller arbetsförmedling.
Medborgerlig Samlings förslag innebär på kort sikt minskade skatteintäkter, men på längre sikt en växande ekonomi till följd av gynnsammare villkor för näringslivet, ett effektivare skattesystem och en flexiblare arbetsmarknad. Samtidigt ser vi möjligheter till stora besparingar i de offentliga utgifterna. Den offentliga sektorn kan minskas inom många områden som inte har betydelse för statens grundläggande åtaganden gentemot medborgarna. Genom att långsiktigt och metodiskt ställa om den offentliga sektorn till grundläggande samhällsfunktioner frigörs resurser till områden med stora behov – såsom försvaret, polisen, skolan, vården och infrastrukturen.
Medborgerlig Samling menar att stora omställningar av vårt samhälle kommer att ske, vare sig vi vill det eller inte. Men genom att ta ett långsiktigt och strukturerat grepp kan vi styra utvecklingen på ett kontrollerat och demokratiskt sätt. Alternativet, en okontrollerad omställning, vore förfärligt.
Bo Hansson
1:e vice ordförande Medborgerlig Samling
MED-bloggen 
Tack Bosse! Detta program är en välformulerad sammanställning av de motioner vi röstade fram på vår aprilstämma. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre.
Du skrev:
”De som inte har möjlighet att komma in på arbetsmarknaden ska ges möjlighet till regelbunden sysselsättning. På en väl fungerande och flexibel arbetsmarknad sätts villkoren av arbetsgivare och anställda utan extern inblandning. Det bör inte vara en uppgift för staten att engagera sig i lönebildning eller arbetsförmedling.”
Jag är nyfiken på hur du kommenterar dessa tre meningar:
1. Vad menar du med ”regelbunden sysselsättning”?
2. Vad tänker du på när du skriver ”extern inblandning”?
3. Vill MED att arbetsförmedlingen läggs ner och dess uppgifter genom upphandling läggs ut på privata företag?
GillaGilla
Erik,
Tack för dina frågor.
I Näringslivsprogrammet vill MED sätta särskilt fokus på ”egen försörjning”. Vi menar att genom högre grad av egenförsörjning kommer den enskilde medborgarens beroende av offentliga bidrag minska. Färre bidragsberoende leder till en minskad offentlig sektor vilket medför att skattetrycket kan sänkas.
Ett sänkt skattetryck skapar ett större rörelseutrymme för både företagare och arbetstagare. Detta anser MED vara nödvändigt för att Sverige ska kunna långsiktigt upprätthålla ett i globalt perspektiv attraktivare företagarklimat som i sin tur ger upphov till fler arbetstillfällen.
Så till dina frågor.
Begreppet regelbunden sysselsättning avser inkomstgivande arbetsmöjligheter för den enskilde arbetstagaren. Det kan vara såväl en fast anställning som flera kortare uppdrag på olika håll – den gemensamma faktorn är att det ska skapa bättre möjligheter till egen försörjning för den individuelle medborgaren.
Begreppet extern inblandning användes i samband med arbetsmarknaden och avser att arbetsgivaren och arbetstagaren är parterna som sätter villkoren när anställningsavtal ingås – då ska inte externa parter, som staten, blanda sig i vad dessa två parter kommer överens om sins emellan. MED har snarlikt resonemang avseende lånevillkoren mellan bank och låntagare.
Arbetsförmedlingens förmåga att identifiera och förmedla arbetstillfällen har visat sig vara högst begränsad. Privata aktörer utför sådan förmedling med klart större effektivitet. Därtill har Arbetsförmedlingen under senare årtionden blivit en politisk experimentlåda för allehanda så kallade ”jobb-program” vilket har medfört en rad administrativa upplägg som kostar betydligt mer pengar än det ger resultat. MED menar att Arbetsförmedlingen kan rekonstrueras och skalas ned rejält, om inte läggas ned, vilket skulle bespara statskassan stora belopp (vilket istället kan finansiera skattesänkningar). Närmare detaljer om sådan rekonstruktion får vi återkomma till.
GillaGilla
Bra, men inte tillräckligt bra (enligt mig). Lägg ner Arbetsförmedlingen helt (det finns inget den kan göra som inte privata företag gör bättre och gratis). Och: Varför ska staten erbjuda människor ”regelbunden sysselsättning”? Detta är inte statens roll. Vi har ett grundskydd i Sverige med välfärdssystemet som erbjuder skydd för de svagaste, men staten ska inte in och peta i arbetsmarknaden med ”åtgärder”.
GillaGillad av 1 person
Hej.
Helt riktigt – staten ska inte alls erbjuda regelbunden sysselsättning. Staten ska däremot se till att stimulera de privata företagen att växa och skapa arbetstillfällen – som medborgarna kan ta och därmed kunna skapa sin egen försörjning, utan behov av offentliga bidrag.
Avseende Arbetsförmedlingen krävs dock en djup genomlysning och konsekvensanalys innan det eventuellt kan läggas ned helt. Men vår bedömning idag är att merparten kan av det årliga budgetanslaget på närmare 75 Mdr kronor kan sparas in.
GillaGilla
På vilket sätt anser du staten ska stimulera de privata företagen? förutom att lämna dem ifred.
GillaGilla
Jonas,
På vår hemsida ligger Näringslivsprogrammet i sin helhet. Däri beskrivs att genom att sänka företagens lönekostnader och minska deras administrativa krav, underlättas möjligheterna för företagen att växa och skapa arbetstillfällen.
Exempelvis:
1/ Ta bort den Allmänna löneavgiften ur arbetsgivaravgifterna, då sänks arbetsgivaravgiften från 31,42 % till cirka 21 %. Den allmänna löneavgiften har ingen försäkringsfunktion utan är en ren skatt.
2/ Ersätt LAS med ett system likt det danska Flexicurity – som underlättar för anställda att byta arbetsplats, med en övergångstrygghet längre än uppsägningstiden.
I förlängningen vill vi att skillnaden mellan skatt på inkomst av tjänst och inkomst av kapital ska utjämnas. När det sker, försvinner merparten av anledningarna till skatteplanering (bl a 3:12 reglerna).
Mindre administration och skatteplanering ger mer tid till den egentliga affärsverksamheten.
GillaGilla
Sant!
Sent from my iPhone
>
GillaGilla
Så genomtänkt, logiskt etc!
Visar på en djup / grundläggande förståelse av många komplexa samband
GillaGilla
Tack Bert-Olov!
Samhället är komplext och då gäller det att försöka få pusselbitarna att passa ihop.
Programmet kommer att kompletteras och fördjupas med en skuggbudget i höst.
GillaGilla
Håller i stort med Bert-Olof om den positiva kommentaren. Men när det gäller skatter kan strävan efter enhetlig moms vara exempel på en komplex fråga som nog bör ägnas ytterligare uppmärksamhet.
Jag förstår tanken bakom, men känner mig inte helt övertygad om resultatet: Det bör bli en kraftig belastning på personer i lägre inkomstklasser, räknat som procent av inkomsten. Vet att MED har andra förslag som istället drar åt det positiva hållet, men frågan är vad totalresultatet blir. Därmed INTE sagt att grundtanken är fel!
Ständigt(?) stigande kommunalskatter lär inte heller underlätta den eftersträvade harmoniseringen av skattenivåerna. Jag kommer med spänning och intresse att följa fortsatt bearbetning av skattepolitikens utformning.
Som ett specialfall för mig själv gäller att jag som regelbunden uteätare inte vore road av att ”tvingas till spisen”, istället för att som nu tänka på vad jag kan göra medan någon mer lämpad lagar maten…:-) (Oavsett regering torde detta vara ett framtida latent hot, förorsakat av den förra borgerliga regeringens momssänkning, där många restauranger lät bli att sänka sina priser. Vid en momshöjning lär det bli ”andra bullar”!)
GillaGilla
Gunnar,
Tack för dina synpunkter.
Till syvende och sist handlar det om målbild – d v s vad man vill uppnå – varvid MED utgår från ett långsiktigt hållbart perspektiv.
MED anser att det är viktigare att få den absoluta majoriteten av arbetsföra medborgare i egen försörjning, med minskade offentliga bidrag som följd. Vi menar att egen försörjning ger en mer meningsfull tillvaro än ett fortsatt bidragsberoende. Vägen dit går via sänkta skatter på inkomst av tjänst och arbetsgivaravgifter samt nedskalning av den offentliga sektorn.
Således har vi å ena sidan (1) arbete, lägre skatt och egen försörjning men med högre matkostnad, mot å andra sidan (2) dagens skatt, större bidragsberoende och mindre kostsam mat.
Detta komplexa ”paket” är dock inte färdigt. Vi kommer att arbeta vidare med denna fråga inför hösten – då MED ska lägga vår egen skuggbudget. Så vi återkommer i ärendet.
GillaGilla
Regler som möjliggör företag att anställa personer under 40 timmar i veckan är en episk förbättring mot nuvarande regelverk.
I och med att bidragen räknas ner med samma eller nästan samma summa som en anställning ger i inkomst är det meningslöst att ta jobb när lönen är för låg. Det inkluderar jobb på färre timmar än 40 timmar i veckan. Regelverket försöker hela tiden tvinga upp arbetstiden.
Det här är en mycket hög tröskel för alla småföretagare. Ett litet företag måste ”skramla ihop” arbetstid och den uppgiften är oftast övermäktig. Svårt att testa arbetskraft eller lära upp ny arbetskraft eftersom man direkt måste in på 40 timmar i veckan.
De som trots allt accepterar anställning under 40 timmar har oftast så speciella krav eller befinner sig i situationer att det kräver för mycket för litet företag att anpassa sig.
Regler som gör det lönsamt att jobba direkt från första timmen hade även möjliggjort dynamisk utveckling på mindre orter i Sverige. Orter där köpkraften är svag har svårt att få fram företag eftersom de behöver få tillräckligt med intäkter så de kan ta sig över bidragsnivåerna + omkostnader och gärna lite bonus så den anställde inte går plus minus 0.
GillaGilla
Ja, långsiktigt bör staten backa ur anställningsavtalen rätt ordentligt jämfört med idag, så att uppgörelsen kan handla om vad arbetet verkligen är värt för arbetsgivare resp. arbetstagare.
Tyvärr kommer debatten allt som oftast att färgas av föreställningen av företagare som utsugare och arbetare som offer. Inte minst snöar debatten numera in på ‘orättvist låga löner’, när man egentligen borde tala om de artificiella hinder och kilar som drivs in mellan parterna på arbetsmarknaden.
Ju mer sofistikerad arbetskraften blir, desto mer väger maktbalansen över till den arbetssökandes fördel—rättare sagt, arbetsgivaren tvingas söka arbetare som har rätt kompetens och är villiga att jobba till ett överkomligt pris.
När arbetskraften snarare är lågutbildad, och det är svårt att bedöma hur väl de kommer kunna utföra uppgifterna samt fungera socialt på jobbet, drivs i dagsläget risken upp för arbetsgivaren genom den ambitiösa anställningstryggheten: om man har flexibiliteten att avsluta en anställning som inte fungerar, kan man tillåta sig att betala bättre lön till dess. I praktiken gör företag redan detta när de anlitar konsulter från bemanningsföretag: ofta dyrare per timme, men mycket lättare att avsluta när man inte längre finner det lönsamt.
Exakt hur balansen ser ut i förlängningen, kan vara svårt att säga. Men kan vi börja vrida debatten till att handla mindre om ideologiska vinklingar och mer om hur det verkligen fungerar, kan nog ganska mycket rättas till.
GillaGillad av 1 person
Hej
Det är en komplex frågeställning med flera vinklingar.
Jag tillsammans med mina författarekolleger ”attackerade” problematiken, delvis från andra infallsvinklar i boken Den Dolda Skattkistan, 1993. Boken signerad av Civilekonomerna och SIS Kvalitetsforum. Boken var även universitetslitteratur på sin tid.
Eftersom modellerna i denna och en annan bok jag publicerat är mer än aktuella idag jobbar vi med att lyfta till en molnbaserad upplaga.
Men eftersom jag personligen känner stor hemvist MED är en möjlighet att redan nu tillsammans med MED, dig o andra ta en dialog om relevansen i bokens budskap
//Bert-Olov Bergstrand
GillaGilla
Bert-Olov,
Tack för erbjudandet! Gärna en vidare diskussion i ämnet.
Maila mig på [email protected] så finner vi ett lämpligt tillfälle för detta.
GillaGilla