Att blåsa väljaren: fake politics

Begreppet fake news eller ”falska nyheter” är onekligen i ropet för närvarande. Det gick rätt fort i Sverige för betydelsen att ändras från att vara en mer eller mindre uppdiktad nyhet till att bli en etikett att klistra på meningsmotståndare. För det fortsatta resonemanget är en falsk nyhet något som är helt eller delvis uppdiktat i syfte att påverka människors uppfattning i viss riktning och förmå dem att agera eller förbli inaktiva. Jag lämnar dess nyare betydelse därhän.

Falska nyheter har sin direkta motsvarighet inom politiken. Fake politics eller ”falsk politik” innebär att en politiker, som vill verka handlingskraftig, presenterar ett förslag i syfte att påverka människor och förmå dem att reagera eller vara nöjda trots att de är, eller borde vara, fullt medvetna om att förslaget helt eller till stor del kommer att vara meningslöst – om det överhuvudtaget genomförs!

Låt mig ta ett exempel. Inrikesminister Anders Ygeman önskar framstå som handlingskraftig och uppger att det lagts ett flertal förslag för att komma till rätta med brottsligheten. Ett av de mer uppmärksammade är förslaget om jourdomstolar. Det verkar ha fallit i god jord hos allmänhet och media och har inte ifrågasatts i någon större omfattning.

Genom att prata om idén om jourdomstolar som om det är ett konkret förslag uppnår Ygeman flera saker. Det förmodligaste viktigaste är att det tar fokus från inrikesministerns ansvarsområde, polisen, som har uppenbara problem att klara sitt åtagande. Ett annat är att det förmedlar känslan av att effektiva åtgärder föreslagits. Därmed ökar förtroendet för regeringens åtgärder mot brottsligheten.

Eftersom journalister numera påfallande sällan ställer relevanta frågor får man i media ingen vidare information vad Ygeman avser med jourdomstolar. Ygeman förklarar att regeringen kommer att lägga fram förslagen om snabbare lagföring och jourdomstolar under denna mandatperiod. Men riktigt så enkelt var det nu inte. På regeringens hemsida står att läsa följande:

”Regeringen vill genomföra en bred översyn för att analysera möjligheten att åstadkomma en snabbare lagföring där bland annat snabbspår för enkla brott och jourdomstolar ska övervägas.”

Det är alltså inte fråga om att lägga ett förslag, utan det handlar enbart om övervägningar. Men sådana detaljer stoppar inte en politiker som ägnar sig åt falsk politik.

Hur jourdomstolar är tänkta att fungera går alltså inte att hitta, och eftersom tingsrätter redan idag har jour för att kunna hålla häktningsförhandlingar även helgtid borde jourdomstolarna rimligtvis vara något annat. Det skulle kunna vara att det ska bedrivas domstolsförhandlingar alla dagar i veckan och möjligen även under kvällstid. Ygeman pratar sig varm för att ”enkla” brott ska hanteras snabbt; om någon grips med ett vapen så är det ett enkelt brott att utreda (Jag hävdar dock att det sällan är så enkelt rörande vapenbrott.).

Det som står klart är att syftet är en snabb lagföring. Därmed inställer sig frågan – är det domstolarna som är den trånga sektorn för snabb utredning av brott, åtal och domstolsförhandling? Kommer möjligheten för polis och åklagare att handlägga ärenden skyndsamt att öka för att det finns en jourdomstol? Självklart inte. Om en misstänkt under en helg ska gripas, anhållas och brottet utredas i tillräcklig omfattning för att en åklagare ska kunna åtala under kvällar och helger måste enklare brott med nödvändighet prioriteras framför mer svårutredda. Resurserna är begränsade och koncentrerade till vardagarnas dagtid.

En snabbare hantering av brottmål och ett system som premierar ”gå direkt i fängelse utan att passera gå” är eftersträvansvärd. Detta borde vara prioriterat framför snabbhandläggning av enklare mål i jourdomstol, särskilt som det innebär att mindre resurser återstår till grov och svår brottslighet.

Allt detta är givetvis Anders Ygeman medveten om, men syftet, att framstå som handlingskraftig, är uppnått. Det mycket mer grundläggande problemet med omfattande avskrivning av anmälda brott, och att polisen inte klarar av att utreda vare enkla eller grova brott i tillräcklig omfattning, trollas bort.

Det hela ska dessutom ses i ljuset av att dåvarande justitieminister Thomas Bodström hade detta på agendan redan 2006, då inriktat mot ungdomar under 21, och regeringen lade ett lagförslag för snabbare insatser, snabbare konsekvenser och fler straff.

”-Det visar att vi prioriterar detta maximalt. Ungdomsbrotten ska hanteras ännu fortare, säger Thomas Bodström.”

Falsk politik är alltså inget nytt fenomen, och inget parti är utan skuld. Det hade däremot varit svårare för politiker att ägna sig åt detta med en journalistkår som tagit sitt uppdrag på allvar och i högre grad varit insatta i sakpolitiken, och i mindre utsträckning ägnat sig åt person och huruvida denne är den rätta värdegrunden trogen.

 Fredrik Sander,

Medlem i Medborgerlig Samling

 

 

 

_________________________________________________________________

Detta är ett debattinlägg på MED-bloggen. MED anser ämnet viktigt att diskutera men håller som parti inte nödvändigtvis med skribenten. Inlägg som är uttryck för partiets mening publiceras i kategorin ”MED tycker”.