Corona-pandemin har effektivt visat på skörheten i såväl den svenska som den globala ekonomin. Många nationalekonomer spår en global depression efter det fria fall vi nu kan skönja med kraftiga börsnedgångar och branscher som helt slår igen. Resebranschen samt hotell och restaurangbranschen är de som drabbas först. Sedan kommer sekundäreffekterna när det inte längre går att få tag i material och komponenter till produktionen av exempelvis högspecialiserade produkter. Vidare minskar kapaciteten inom diverse olika sektorer, t.ex. varu- och tjänsteproduktion, när personal sitter i karantän eller är hemma för att ta hand om sina barn. Allt kommer att stanna av och framtidstron minskar. Kraftigt sjunkande efterfrågan, ekonomisk och politisk oro, massarbetslöshet och en kraftigt ökad inflation är ett scenario som ter sig alltmer realistiskt.

Vi har under så många år blåst upp den svenska ekonomin. Huvudsaklig aktör har varit och är fortsatt Riksbanken tillsammans med storbankerna. Dessutom har en rad svenska regeringar under decennier fört en politik för regleringar och justeringar av ekonomin med socialistiska undertoner. Den fria och friska ekonomin är sedan länge som bortblåst och vad som återstår idag är en falsk bild av låg inflation och en sund växande ekonomi. I verkligheten har vi en uppblåst ekonomi med övervärderade fastigheter och bankkrediter som aldrig kommer att kunna lösas. Men detta är inte enbart en svensk företeelse utan framförallt en global sådan. Det finns ett intresse att gynna ekonomisk tillväxt till varje pris. Tyvärr baseras denna inte på marknadsvärdet av det som produceras utan på bankernas vidlyftiga kreditgivning. Karteller likt den mellan Riksbanken och storbankerna finns världen över och är en konsekvens av de globala finansiella och politiska systemen. Globalism i termer av frihandel mellan länder är bra och nyttig för en fri och frisk ekonomi, men globalism i termer av internationell kartellbildning och reglering är direkt skadlig.

Festen är slut och bubblan kommer snart att spricka. Att situationen varit ohållbar har många ekonomer länge vittnat om. Nu krävs en rejäl återställare som kommer att vara mycket smärtsam och drabba väldigt många. Corona-pandemin är en stor fet smäll som kommer att förändra det lokala såväl som globala samhället i grunden.

En annan faktor är den svenska systematiska nedmonteringen av vår försvarsförmåga som numera bara finns på papperet, inte i verkligheten. Vi saknar idag beredskap för varje form av nationell kris. Efter slutet på det kalla kriget fick svenska politiker för sig att krig och kriser aldrig mer skulle inträffa, något som nu visat sig vara ett fatalt misstag. Vi har inte krig men väl en kris som vi svårligen kommer att kunna hantera.

En tredje faktor är det statliga engagemanget i irrationella stödprojekt i såväl tredje världen som Sverige samt de enorma insatserna för mottagandet av migranter med allvarliga ekonomiska konsekvenser i kommunerna.

I en frisk och fri ekonomi uppstår tillväxt genom att människor sparar och investerar sina slantar i olika verksamheter. Man riskerar sitt sparade kapital och hoppas på avkastning. Priset på produkter bestäms i en sådan ekonomi av marknadsvärdet och inte genom statliga regleringar. Företag kan fortsätta att växa organiskt och ägna sig åt produktutveckling istället för att vara en del av ett skadligt system (ofta kallat ”maskinen”) av regleringar och andra institutionella maktmedel som främjar lobbying och andra skyddsåtgärder från företagens sida. Istället för att utveckla sin marknadsposition ägnar sig storföretagen istället åt konkurrensbegränsningar och att skydda sin egen marknadsposition. De blir en del av denna ”maskin”.

Det globala systemet av regleringar, kartellbildningar och protektionism är tillväxtens värsta fiender, där socialism i alla dess former intar plats nummer ett. Vi kommer att få betala ett högt pris för mångåriga försyndelser, där staten och institutionerna fått alltför stor makt. En fri och frisk ekonomi med begränsade marknadsingrepp kan bättre hantera den typ av reella kriser som följer med en kris likt den med corona-pandemin.

Lars-Eric Gustafson

ordförande Medborgerlig Samling Örebro

 

4 reaktioner till “Den stora feta smällen

  1. Det är att antaga som högst troligt, i det närmaste säkert, att regimen lööfven, huru förfallet Sverige än kommer blifva snart, kommer att uppehålla högkonjunkturen i ”asyl”-branschen och i vänsteraktivister-få-pengar-från-mucf-branschen. Att suga ut de friska delarna för att ”satsa” och ”omfördela” på och till de sjuka delarna (vänsterns väljares förefintlighet), af hvilka de flesta äro helt skapade af vänstern såsom dess vidunderliga monsterättelägg, är ju vänsterpolitiken. Riktning statskollaps.

    Vänstern är ond.

    Gilla

    1. …och så tillkommer ju gifva-bort-miljardberg af kronor till utlandet också. Det kommer vänstern icke sluta med. Huru mycket är det? 140 millar om dagen? Prioritera är ordet.

      Gilla

  2. Håller med.

    Riksbankens reporänta var uppe på +2,0 % senast 2011. Men i slutet av 2011 började man att sänka den, ända ner till -0,5 % 2016, vilket är rena galenskaperna. Först nu är den uppe på 0,0 % igen.

    Istället för att anpassa räntan efter konjunkturen slogs man mot deflationsväderkvarnar, vilket åtminstonde vissa arkitekterna bakom dagens penningpolitik menar är ett missförstånd. Inflationsmålet på 2,0 % sattes för att pressa ner 1990-talets tvåsiffriga inflation, och var aldrig tänkt att motivera extrema räntesänkningar för att pressa upp en längre inflation.

    Man missade helt enkelt ett gyllene tillfälle att under högkonjunkturen från ca 2014 till 2019 höja räntan upp till en normal nivå (vilket borde vara 4-5 procent).

    Hade man gjort det så hade man haft möjlighet att stimulera ekonomin nu genom att sänka räntan, kanske ner mot +1,0 %. Men nu ligger vi på 0 %, och kan inte sänka mer utan att hamna på minus igen.

    Strax före finanskrisen 2008 var reporäntan uppe på +4,67 %. Något liknande hade varit bra nu.

    Gilla

  3. I stort sätt en korrekt och bra beskrivning med ett stort undantag och det är Definitionen av Globalism, och påståendet att frihandel är bra och regleringar är dåligt, det är den tron som har skapat ett korthus av världsekonomin.

    Globalism innebär ffr allt att företag (tex IKEA eller HM) kan flytta tillverkningen av varor från hemlandet (Sverige i detta fallet), till länder med extremt billig arbetskraft i 3:e världen (tex Kina). Genom detta så betalar dessa företag runt 1/25-del av lönen de skulle gjort i hemlandet, så skulle de betalat 100 kr i lön i Sverige, så betalar de nu 4 kr i Kina. När varan sedan är färdigtillverkad skickas den åter till Sverige där svenska konsumenter (numera arbetslösa) får betala fullt pris. Det är i verkligheten offshoring och inte frihandel.
    Vem tjänar på detta? Så klart företagen, och även bankerna som utför transaktionerna. Företagen och bankerna ”belönar” sedan politikerna med olika styrelseuppdrag och feta arvode för att tillåta detta ”rånet” av landets ekonomi. Det är anledningen till att Västvärlden har blivit fattigare och fattigare under de sista 30 åren, samtidigt som Kina blivit rikare och rikare. Dessutom måste Sverige nu betala ut bidrag till alla familjer med arbetslösa föräldrar som tidigare jobbade inom tillverkningsindustrin, så Nationen förlorar dubbelt, mindre arbetare som kan betala skatt, och i stället flera bidragstagare som kostar skattepengar.

    Lägg sedan till en fullkomligt oansvarig Massmigration som har skapat massarbetslöshet, ett skyhögt bidragsberoende, kraftigt ökad brottslighet och skenande kostnader så har vi ett recept för lång och djup lågkonjunktur.

    President Trump vann valet 2016 för att han lovade att föra jobben tillbaka till USA vilket han gjort och ekonomin slog rekord och blomstrade, åtminstone tills Corona viruset gjorde entre.
    Hur lyckades han vända en ekonomi ifrån fritt fall till en stark och växande marknad. Jo, genom genomtänkta och balanserade handelregleringar för att neutralisera offshoring av arbetskostnader ifrån 3:e världen.
    Utan gränser-inget land, utan regleringar-inga inkomster.
    Tack o hej, Thomas Olsson

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar