I ett modernt samhälle är folket med och bestämmer

DEBATT. En av de största utmaningarna för Sverige under lång tid framöver är integrationen av invandrare. Medbestämmande leder till ökad känsla av ansvar för det samhälle där man lever samt ett starkare band till det nya hemlandet. Det ger medborgarskapet ett högre värde. Det gör att man snabbare leds in i samhället och automatiskt intresserar sig för viktiga frågor. Tydliga rättigheter och skyldigheter gör att man klarare kan associera sig med ett nytt hemland. Att varje medborgare oavsett härkomst känner till lagar och följer dessa, men samtidigt har möjlighet att direkt via folkomröstningar påverka dessa lagar ökar värdet för det nya medborgarskapet och respekten för det nya hemlandets politiska skick.

Det är på tiden att svenska politiker överlåter en större del av beslutsfattandet i viktiga frågor till folket. Den långa historien av socialdemokrati med en dominerande och övergödd statsapparat har tjänat ut sin roll i dagens snabbrörliga informationssamhälle. Det räcker inte med ett riksdagsval vart fjärde år och i bästa fall en folkomröstning vart tionde år som enda sätt att påverka den aktuella politiska riktningen i centrala frågor. Låt folket bestämma landets riktning i en högre grad genom flera folkomröstningar i viktiga frågor.

Hur fungerar den direkta demokratin i Schweiz?

Den mest uttrycksfulla formen av medbestämmande är direktdemokrati. Som exempel kan man titta på hur Schweiz politiska system fungerar. Schweiz påminner mycket om Sverige vad gäller befolkningsstorlek och neutralitet under och efter andra världskriget. Vad som skiljer länderna markant är att Schweiz aldrig haft en kung eller kejsare, likt sina grannländer. Landet har istället uppstått som en federation av olika lokala folkgrupper som alltid värnat sitt självbestämmande. Landets politiska system är en av de mest stabila i världen (bland de länder som anses vara demokratier) vilket har lett till att landet uppfattas som en s.k. safe heaven både för företag, välkända personer som önskar diskretion samt besparingar. Genom att samla 100 000 namnunderskrifter kan ett initiativ kräva en folkomröstning i vilken fråga som helst.

Som exempel så röstade Schweizarna 2009 ja till ett förbud att bygga minareter, 2014 röstade man ja till att starkt begränsar invandringen, 2014 röstade man nej till att införa minimilön och 2018 röstade man nej till att avskaffa TV avgiften. Oavsett hur man tycker i dessa delvis populistiska frågor samt kritiken att valdeltagandet tenderar att urvattnas vid för tätt återkommande folkomröstningar, så har den direkta demokratin lett till att befolkningen känner sig starkt involverade och inbundna i det politiska beslutsfattandet.

Hur kan Sverige inspireras av direktdemokrati och vad ska vi rösta om?

Ett politiskt system och nationell identitet är tätt sammanbundna och något som vuxit fram under århundraden. Sverige ska inte kopiera den schweiziska modellen. Men kan däremot låta sig inspireras av fördelarna av olika länders sätt att hantera beslutsfattande och lösa centrala frågor, speciellt i en tid av snabb teknologisk utveckling.

Genom att involvera befolkningen i folkomröstningar ökar man integrationen av invandrare. En kombination av den enorma utmaningen att integrera den våg av invandring som skett sedan 2015 samtidigt som den teknologiska utvecklingen lett till att (nästan) alla i Sverige är ständigt uppkopplade och informerade gör det naturligt att även involvera medborgarna i besluten av viktiga frågor.

Natofrågan är ett av de mest tydliga exemplen där folket måste få säga sista ordet. Om Sverige ska ansluta sig eller inte har idag hamnat i ett politiskt dödläge som debatteras i olika ledare med samma repetitiva argument. I Rysslands ögon är Sverige redan en del av Nato. Trots detta är Sverige inte formellt medlem och omfattas inte av paragraf 5 (villkorslöst militärt stöd vid ett anfall mot någon av medlemsstaterna). Allianspartierna är alla för ett medlemskap i Nato. S, V och MP är emot. Ingen vill driva frågan då den inte är stabil utan en bred överenskommelse. Det enda logiska är en bindande folkomröstning.

Invandringsfrågan väcker starka känslor och är avgörande för hur det framtida Sverige kommer att se ut. Här vore det viktigt att låta befolkningen bestämma hur invandring bör regleras, kvoteras, villkoras och kopplas samman med tydliga krav på integration. En sådan fråga måste givetvis beredas noggrant och ställas på ett sätt (kanske i flera steg) som ger tydliga alternativ och konsekvenser för utgången av en folkomröstning.

 

Isak Ahlbom, nationalekonom
Medlem i Medborgerlig Samling och sedan 2006 bosatt i Schweiz

 

MED tycker
Medborgerlig Samling värnar demokratin och är positiva till ett starkt medborgarinflytande på politiken. Med ökade tekniska möjligheter kan det komma att bli enklare att genomföra folkomröstningar vilket öppnar för fler. Partiets syn är dock att dessa inte ska ersätta den representativa demokratin med valda personer förankrade i samhället. Representanterna ska ha ett personligt mandat med åtföljande ansvar och därmed också kunna röstas bort.

 

Titelbild: Adrian Sulc, Abstimmung an der Landsgemeinde am 7. Mai 2006 in Glarus, CC BY-SA 3.0