Medborgarnas trygghet ska sättas främst

Det pågår en diskussion om huruvida antalet brott i allmänhet ökar eller minskar i samhället. För den brottsutsatte är detta måhända av mer akademiskt intresse, men alla tillgängliga fakta talar för att risken att utsättas för allvarligare våldsbrott ökar. Det gör att alltfler känner sig otrygga idag.

Enligt den Nationella trygghetsundersökningen 2006-2017, BRÅ Rapport 2018:3 samt därtill presenterad sammanställning, har Stockholms län och Skåne län flest antal brottsutsatta i kategorin brott mot enskilda, medan ökningen är störst i Uppsala län och Västra Götalandsregionen. Andelen som uppger att antalet brott ökat de senaste tre åren uppgår till 75 %. Var sjätte person, 16 %, anser att otryggheten har påverkat deras livskvalitet. 30 % av kvinnorna uppger att de känner sig otrygga när de går ut på kvällen, eller att de helt enkelt avstår.

Efter det att undersökningen färdigställts har ett antal uppmärksammade gruppvåldtäkter drabbat brottsoffer i såväl storstadskommuner som Malmö som små kommuner som Ljusnarsberg. Rapporter kommer löpande om större gäng som attackerar enskilda, ibland barn. Många medborgare löper idag risk att utsättas för allvarligare våldsbrott, sexualbrott inkluderade. Otryggheten breder ut sig och läget är akut.

I Medborgerlig Samlings nya rättspolitiska program  som idag lanseras, presenterar vi ett 100-tal åtgärder för att förbättra situationen.

Högsta prioritet är att förebygga brottslighet. Polisen ska tillföras betydligt större resurser och måste omedelbart få högre löner. För att lösa polisbristen på kort sikt ska polisen få möjlighet att anställa ordningsvakter inom myndigheten för att dessa efter kompletterande och utökad utbildning ska avlasta och vara underställda polisen. Brottet ohörsamhet mot ordningsmakt utökas till att gälla i alla situationer där på ett störande sätt polisens arbete eller effektivitet påverkas.

Innehav av kniv eller handgranat på allmän plats ska vanligtvis leda till omedelbar häktning liksom innehav av illegalt vapen, även vid vapenbrott av normalgraden. Detta innebär i praktiken att olika typer av vapen i ett tidigt skede kan rensas bort från gatan innan brott begås och inkapacitering följer. Häktningsgrund eller grund för förvarstagning ska dessutom föreligga när personer, vars identitet eller tillstånd att vistas i landet är oklar, påträffas. Maskering av religiösa skäl ska inte längre undantas i lag om förbud mot maskering.

För att komma åt problemen med stenkastande gäng, personer som i grupp trakasserar framförallt kvinnor och för att motverka att gäng tränger sig in på sjukhus ska tillfälligt utegångsförbud kunna meddelas brottsmisstänkt.

Alla dessa omfattande och långtgående åtgärder förutsätter att övriga rättsväsendet dimensioneras därefter. Domstolar ska framöver hålla rättegångar även på helger och häktade misstänkta ska snarast få sin sak prövad. Tydligare krav ska ställas på åklagare och försvarare när dessa åtar sig uppdrag att utan dröjsmål och i utökad omfattning under helgtjänstgöring medverka till att domstolsprövning kan ske skyndsamt. Denna tydliga handläggningsskärpning får inte påverka rättssäkerheten, vilket såväl åklagare som försvarare och rätten har att bevaka.

Erkänd brottslighet och lättutredda brott, exempelvis de flesta innehav av vapen och kniv, ska kunna avgöras i domstol kort efter häktningsbeslut. På detta sätt kommer häktesplatser att kunna användas betydligt mer kostnadseffektivt och häktningstiden blir mindre ingripande för den enskilde. En snabbare handläggning genom hela rättskedjan kommer att bidra till att minska brottsligheten, öka rättssäkerheten, stärka allmänhetens förtroende för rättsväsendets förmåga samt hålla statens kostnader nere.

Viktigast av allt är ändå att dessa åtgärder sammantaget kommer att leda till ett tryggare samhälle för medborgarna. Det som är statens kärnuppgift att garantera.

 

Ilan Sadé

Partiledare Medborgerlig Samling

 

 

Mats Bergh

Rättspolitisk talesperson Medborgerlig Samling