DEBATT. För över femtio år sedan började ”Shinkansen” rulla i Japan. I skarp kontrast till många andra delar av världen, Sverige inräknat, är infrastrukturen där välunderhållen och tillförlitlig. Detta till trots så förstärker Japan nu sin infrastruktur genom att satsa på maglevtekniken då det vi kallar höghastighetståg inte räcker till längre.

I Norge och Finland tittar man istället på hyperlooptekniken. I Norge är det Miljöpartiet de gröna (MDG) som driver frågan då de ser möjligheten att öppna en ny marknad för norsk ingenjörskunskap, samtidigt som man skapar helt nya förutsättningar till klimatneutrala transporter. I Sverige har politikerna istället bestämt att vi skall satsa på femtio år gammal teknik. En ny stambana som på pappret kostar skattebetalarna mellan 250-300 miljarder kronor vill man bygga. En satsning som i bästa fall förkortar resan mellan Stockholm och Göteborg med sextio minuter.

Är det rimligt att låsa fast vad som sannolikt blir den största infrastruktursatsningen i mannaminne i en teknik som är mer än femtio år gammal och som är synnerligen störningskänslig i det svenska klimatet? Vore det inte lämpligare att undersöka hur vi med 300 miljarder kronor kan förbättra transportsystemet som helhet, rent av söka nya lösningar för att på så sätt uppnå så stor avkastning på de satsade medlen som möjligt?

Med en satsning på Hyperloop, som enkelt kan förklaras som ett snabbtåg som går i en vakuumtunnel, tar resan Göteborg – Stockholm bara 32 minuter. Transportsystemet fungerar året om utan förseningar orsakade av löv på rälsen, snö, eller konflikter med andra transportslag. Hyperloop har förutsättningarna att fungera oberoende av vädret och annan infrastruktur. Det mycket låga luftmotståndet innebär samtidigt att transportslaget är energieffektivt och kan komma upp i hastigheter nära 1000 km/h. Det är således en konkurrent inte bara till den energieffektiva järnvägen, utan även till det tidseffektiva flyget.

I genomsnitt ägnar svensken idag 31 minuter för att ta sig till och från sitt arbete. Infrastrukturens begränsningar skapar flaskhalsar och förhindrar därigenom medborgarens möjligheter till att fritt välja sin bostadsort. Det ger i sin tur förtätningar i stadsbilden och avfolkning i landsbygden. Tänk dig då en framtid, när du på samma tid, 31 minuter, kan ta dig från Stockholm till Härnösand.

Politikerna måste släppa den ideologiska fastlåsningen i otidsenlig teknik. Inte bara för att ge svensk ingenjörskonst möjligheter att utvecklas på en allt mer konkurrensutsatt marknad, utan även för att skapa långsiktiga möjligheter för näringslivet att växa för att därigenom kunna utgöra grunden för stabila skatteintäkter. Vidare måste vi skapa förutsättningar för klimatneutrala och snabba transporter, det är den enda hållbara möjligheten om vi vill uppnå våra miljömål. Hyperlooptekniken utgör rätt spår mot framtidens driftssäkra infrastruktur, frågan är bara när våra folkvalda kliver av pendeltåget på väg mot dåtiden.

Christopher Frantz

Sjökapten och kandidat till riksdagen
Medborgerlig Samling (MED)

MED tycker
Sverige behöver en väl utbyggd infrastruktur som förutsättning för en levande landsbygd och livskraftiga småorter. Samtidigt behöver de växande storstädernas behov lösas. Medborgerlig samling prioriterar underhållet av befintlig infrastruktur men vill även satsa på långsiktigt hållbara infrastruktursatsningar.

9 reaktioner till “Höghastighetståg är inte en långsiktigt hållbar infrastruktursatsning

  1. Christoffer!
    Gratulerar till ett föredömligt kort, koncis och retoriskt perfekt inlägg. En hyperloop byggd för MED:s färd mot framtiden.

    Gilla

  2. Hyperlooptekniken verkar vara ett lovande framtidsalternativ, men ett transportmedel som rör sig med 1000 km/tim behöver omgärdas med stor säkerhet. Inte i första hand teknisk funktionssäkerhet (safety) – som ju naturligtvis behövs men säkert har sin lösning redan – utan avancerad sabotage- och attentatssäkerhet (security). Det gebitet är vi i Sverige verkligen urusla på, och det är ju bara ren tur att våra kärnkraftverk inte råkat illa ut än. Om vi ska ha Hyperlooptekniken måste vi först lösa denna skriande brist i Sverige, genom att skaffa spetskompetens utifrån och en helt ny lagstiftning samt erforderliga polisiära resurser.

    Gilla

  3. Innan vi satsar på nya mer eller mindre fantasifulla former av tågtrafik borde vi, för att inte säga måste vi, se till att det finns ett fungerande underhåll av den infrastruktur vi redan har!

    En tågresa betraktar jag inte som något obehagligt som skall vara undanstökat fortast möjligt. Istället skall den bidra till en positiv helhetsupplevelse, inräknat att det finns möjlighet att sitta och arbeta med olika saker i lugn och ro under resan.

    För övrigt undrar jag hur mycket man får se av det vackra landskapet (inte minst i Norge) under en tågresa med hyperloopteknik…

    Gilla

  4. Hej Christopher,

    Jag håller med dig i kritiken av nuvarande planer på höghastighetståg, men vilket behov menar du att hyperloop ska fylla? Ska det ersätta flyget Stockholm – Göteborg? Hur ser investeringsbehoven ut för Hyperloop? (inte en retorisk fråga). Är det rimligt att tro att man kommer ha råd med en sådan lina upp till Härnösand, som du exemplifierar med?

    Gilla

  5. Blå drömmar. Jag håller med om att höghastighetståg är en dum ide, bättre underhålla det som finns och bygga ut kapacitet där det behövs. Vägnätet håller också på att förfalla i hela landet, många riksvägar/Europavägar har alltför låg standard och vi saknar ett stort antal motorvägssträckor. Flyg löser dom snabba transporterna, även internationellt. Låt andra mer tätbefolkade länder gå före när det gäller den exotiska hyperloop-tekniken.

    Gilla

  6. Det är också flera gånger visat att höghastighetståg i Sverige är synnerligen klart samhällsekonomiskt olönsamma!

    Gilla

  7. MED har en mycket märklig inställning till snabba landtransporter. Vi ska tydligen inte ha höghastighetståg pga att dessa gynnar enbart vissa utvalda orter. Men hyperloop ska tydligen funka bättre. Om det är något som enbart gynnar vissa orter är det pga mycket hög hastighet hyperloop. MED tycker att 230 miljarder är dyrt, men vad kostar då inte hyperloop? MED tycker att höghastighetståg är gammal teknik. Principen må vara tusentals år men tekniken är ytterst modern. Dessutom fungerar höghastighetståg, vilka hyperloopsystem finns i drift?
    Det är dags för MED att ta fram en seriös politik för snabba landtransporter.

    Gilla

    1. Hej Sven,

      Artiklar under vinjetten ”debatt” står författaren för själv, det är alltså inte officiell MED-politik. Christophers inlägg och mitt från förra året har, som du påpekar, helt olika infallsvinklar. Vi tycker inte lika i denna fråga, men det är ok. Du har helt rätt i att partiet bör ta fram ett program för Sveriges infrastruktur och det arbetet pågår, vad jag vet.

      Gilla

      1. Bra att/om Med jobbar sin infrastrukturpolitik. Det finns en del att göra. Bara inte Med ansluter sig till den skara av partier som tror att den här typ investeringar går att betrakta genom en enkel ekonomisk ekvation. HHB är en komplex investering och ska betraktas ur många synvinklar. Tex tycker många att 235 miljarder är dyrt utan att egentligen visa förståelse för vad vi får för pengarna. Det finns mycket att säga om HHB. Tyvärr dominerar en förenklad negativ bild. En bild som tyvärr bottnar i en ovilja att se den positiva verkan en HHB kommer att ge.

        Gilla

Lämna en kommentar