På grund av tekniskt fel till prenumeranter så publiceras texten igen.

DEBATT. Där feminismen förr baserade sig på kvinnans förmåga att fatta egna beslut, utgår dagens feminism från premissen att kvinnor är inkapabla till att själva bestämma över sina liv. Feminismen har blivit en auktoritär strömning som med social ingenjörskonst vill bestämma över kvinnor i syfte att uppnå en verklighetsfrånvänd, jämställd utopi där könsnormer inte existerar. Visionerna färgas av en vanföreställning om att det svenska samhället är socialt stratifierat på så vis att män ständigt förtrycker kvinnor genom sin blotta närvaro. Kvinnor och män bör därför redan från barnsben omprogrammeras till att göra de val feministerna anser vara goda. Feminism behövs på en del områden i det svenska samhället, men den behövs inte i mitt hem, i mitt privatliv eller för den delen i min sängkammare.

Ändå flörtar svenska politiker med en rad frågor där kvinnors rätt att bestämma över sina liv begränsas. Obligatoriska pappamånader och delade föräldraförsäkringar försvårar för familjer som föredrar traditionella strukturer. Man arbetar för att motverka en könssegregerad arbetsmarknad, trots att denna snarare existerar som ett resultat av människors individuella preferenser. Vänster-, och numera även centerpolitiker, vill ingripa i svenska folkets sovrum genom att begränsa porranvändningen på internet med filter, detta eftersom porr inte anses jämställt.

Ojämlikheten i svenska hem ska korrigeras genom att problematisera kvinnors så kallade ”obetalda arbete”. Antalet tallrikar som kvinnor diskar jämfört med män är alltså en jämställdhetspolitisk angelägenhet. På regeringens hemsida beskrivs könsnormer som en ’’begränsning av kvinnors livschanser’’. Med andra ord menar man att kvinnor indoktrineras in i de beslut de fattar och därmed saknar kontroll över sina liv. Detta påstående beskriver också kvinnors val som begränsande och därav mindre dugliga än mäns val.

Men om kvinnor diskar mer än sina män är detta en privatsak som familjen kan lösa internt på egen hand. En gemensam föräldraförsäkring ger familjeenheten möjligheten att själva bestämma hur de vill lägga upp familjeplaneringen. Om män vill ta ut hela eller halva föräldraledigheten har de möjlighet till det, och detsamma gäller förstås också kvinnor. Kvinnor och män är tillräckligt kompetenta för att kunna strukturera sina liv själva.

En delad föräldraförsäkring är ett sätt för feminister att tvinga på sin version av feminism på hela den svenska befolkningen. Men ideologier ska inte tvingas på någon i ett fritt samhälle. Att människors porranvändning är en seriös fråga på den politiska dagordningen är ett annat oroväckande exempel, särskilt när vi har riktiga samhällsproblem som faktiskt berövar kvinnor deras frihet, som exempelvis hederskultur och outredda våldtäkter. Det finns många kvinnorättsaktivister som belyser just dessa frågor, men som ofta nonchaleras av mainstream-feministerna.

Kvinnor och män är inte kollektiva grupper som konstant måste ställas emot varandra, utan individer. På en fri marknad där alla människor besitter individuella styrkor, svagheter och preferenser är det irrationellt och orealistiskt att kräva att två arbiträra grupper når exakt samma resultat. Underrepresentationen av kvinnor inom IT eller som chefer behöver inte betyda att kvinnor implicit påverkas av påhittade strukturer. Det kan däremot indikera att en del kvinnor inte har lust att jobba med IT eller trivs i chefspositioner. Detta är deras personliga val och något de sedan får ta ansvar för som vuxna individer.

Feminister vill att kvinnor och män ska tävla med varandra om makt och inflytande. För att kvinnor ska kunna besegra män måste vi kvinnor bete oss som män, jobba som män och behandlas som män på alla samhällsplan. Det är motsägelsefullt och skäligen bisarrt att en rörelse som ska arbeta för att stärka kvinnor vill framhärda konformism enligt ett manligt ideal. En god feminism hade uppmuntrat kvinnors självbestämmande. Men tyvärr är kvinnor inget mer än schackpjäser i feministernas spel om att uppnå sina egna egotrippade, politiska målsättningar.

Emmie Mikaelsson,

Medlem i Medborgerlig Samling

 

Titelbild: Elizabeth L. Remba Gardner, Women’s Airforce Service Pilots – av US Department of the Air Force. [Public domain], via Wikimedia Commons

MED tycker
Kvinnor och män har samma rätt till säkerhet, trygghet och frihet. Hedersförtryck och våld ska bekämpas. Att kvinnor statistiskt ska göra samma val som män är i sig inget mål. MED är motståndare till könskvotering och anser att föräldrarna ska ha rätt att fritt fördela dagarna i föräldraförsäkringen mellan sig.
Läs mer vad MED tycker om jämställdhet här.

8 reaktioner till “Feministisk klåfingrighet bör hållas i schack

  1. Viktigt och välskrivet! Feminismen i Sverige har blivit en avart som griper in i människors personliga livsval – lika utfall har blivit viktigare än att både män och kvinnor får bestämma själva. Samtidigt ignoreras verkliga och högst påtagliga problem, som ständigt ökande sexövergrepp i offentliga miljöer. Feminismen har inte längre något vettigt att erbjuda – den har blivit en pinsamhet som tyvärr bidrar till att framställa kvinnor som korkade och gapiga. Rationella och tänkande kvinnor, som Emmie Mikaelsson, fyller en viktig funktion genom att inte låta feminismen bli samhällets enda kvinnliga röst.

    Gilla

  2. Hur länge har du varit gift, Emmie? 🙂 Skämt åsido, jag citerar ur Vilhelm Mobergs pamflett från 1950 ”Det gamla riket” som visar att ”resistance is futile” i ett samhälle där makt och stat vuxit ihop:

    ”Regeringspartiet i Idyllien är ett idéparti. Det omfattar två idéer, i koncentrerad form uttryckta i följande punkter:
    1. Partiet skall komma till makten.
    2. Partiet skall hålla sig kvar vid makten.
    Den första hälften av partiets idéprogram genomfördes fullständigt redan för 25 år sedan, medan genomförandet av den andra hälften fortfarande pågår med stor framgång. Det beräknas att pågå så länge tiden existerar och räcker till fyraåriga valperioder. ” Slut citat.

    Tyvärr tror jag att Medborgerlig Samling skulle behöva vara ett bredare parti för att fånga upp alla röster som reagerar mot det ”välfärdsindustriella komplexet” som partiprogrammet tar upp.

    Gilla

    1. Känner att jag behöver skriva denna kommentar även om den egentligen ligger lite utanför det aktuella debattämnet: Ett bredare parti? Snarare ser jag bredd som ett kännetecken för Medborgerlig Samling. Det kan inte vara många områden som inte berörs i partiprogrammet och det som saknas kan kompletteras senare.

      Det MED har gjort hittills ser jag som en grund inför framtiden och som borde kunna sätta ”snöbollen” i rullning. Kanske när man minst anar! Resultatet kan emotses bli att MED är ett riksdagsparti efter valet 2018.

      Samtidigt tror jag också att det kan vara viktigt att beakta det Susanna Birgersson skriver i Expressen i den artikel du länkar till. Och jag kan inte tänka mig att MED bara sitter och ”tittar på”!

      Det gäller att se noga upp när nuvarande riksdagspartier framställer sig som en del av lösningen på olika problem, när de snarare själva har varit en del av problemen! Trovärdigheten?

      Gilla

      1. Med ”bredare” menade jag inte fler områden i partiprogrammet .Jag uttryckte mig kanske fel. Jag menade mer hur man ställer sig i olika frågor för att nå fler. Jag lyssnade t ex på podintervjun med partiordföranden där han talade om partiets positiva inställningen till USA. Själv anser jag att USA blir allt aggressivare bl a genom NATO och sitt militärindustriella komplex’ pengahunger. Jag hade hellre sett att man följde vår traditionella neutralitetslinje istället. Några bekanta har just frågat mig vad partiet står i just Natofrågan och efter att jag svarat blir kommentaren:” jaha, då kan jag nog inte rösta på dom. ” Många söker ju efter nya vägar inom politiken idag och det är synd att förlora röster på vissa frågor.

        Gilla

      2. Ok, jag ”chansade” på vad som skulle kunna tänkas vara innebörden av ”bredare”. Ämnet kanske kan vara värt en fortsatt diskussion i annat lämpligt sammanhang. Men ett politiskt parti kan förstås sällan, eller aldrig, göra alla nöjda i alla frågor.

        Gillad av 1 person

  3. Kanske kunde MED öppna en debattråd där vem som helst kan starta en diskussion? Det skulle säkert generera debatt på ett annat sätt än generalutskick från betrodda. Bredvid sitt namn skulle man kunna välja mellan EJ MEDLEM, EJ MEDLEM ÄN och MEDLEM. 🙂

    Gilla

  4. Emmie, denna bok kanske är något för dig.

    ”His best-known book, “Seeing Like a State,” has become a touchstone for political scientists, and amounts to a blistering critique of central planning and “high modernism,” the idea that officials at the center of a state know better than the people they are governing. Scott argues that a state’s interests and the interests of subjects are often not just different but opposite. Stalin’s project of farm collectivization “served well enough as a means whereby the state could determine cropping patterns, fix real rural wages, appropriate a large share of whatever grain was produced, and politically emasculate the countryside”; it also killed many millions of peasants.”

    Gilla

Lämna en kommentar