DEBATT. Alarmistiska rapporter kommer från många håll om att ungdomsskolan urholkas. Eleverna kan allt mindre trots allt högre betyg. Är vi på väg mot ett kunskapshaveri i det stolta kunskapslandet Sverige?
Inom de naturvetenskapliga ämnena har det påtalats under lång tid att kunskaperna efter genomförd gymnasieutbildning urholkats allt mer. PISA-undersökningar pekar tydligt ut att vi tappar i förhållande till andra länder.
På senare tid larmas det även om sämre kunskaper i svenska språket och dess grammatik. Elever har så dålig kunskap att de inte klarar att skriva en normal text på begriplig svenska. Larmen kommer såväl från gymnasieskolan som från universitet och högskolor.
Drygt 10 % av eleverna som går ut grundskolan har inte behörighet att söka till gymnasieskolan! Räknar vi dessutom in nyanländas resultat stiger siffran på icke behöriga till 17 %.
Ovanstående resonemang kring larm stärks av resultat från ett antal internationella studier. I TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) ligger svenska fjärde- och åttondeklassare under snittet inom EU/OECD i matematik. Enligt TIMSS Advanced (mäter kunskaper i gymnasiets avgångsklasser) har resultatet för svenska elever försämrats kraftigt. I en studie som beskriver och mäter fjärdeklassares läsförmåga (PIRLS) kan vi notera följande tendens mellan 2001 och 2011. Sveriges resultat har sjunkit till en genomsnittsnivå i undersökningen.
Sverige har deltagit i PIRLS tre gånger, 2001, 2006 och 2011.
I undersökningen TALIS (som undersöker lärares uppfattning om möjlighet att bedriva god utbildning) kan vi se att svenska lärare är minst nöjda (ca 50 %) med sitt yrkesval som lärare i jämförelse med övriga nationer i studien (TALIS 2013). I jämförelse kan nämnas Mexiko där siffran är 95 %. Bilden nedan visar ett spindeldiagram över från vem/vilka svenska lärare upplever att de får återkoppling, i relation till genomsnittet av lärare som deltagit i TALIS.
Att döma av spindeldiagrammet verkar svenska lärare arbeta i ett tomrum utan speciellt mycket återkoppling.
TALIS-resultaten lyfter också fram att det är oroligt i svenska skolor. Arbets- och studiemiljön är långt ifrån optimal med mycket ogiltig frånvaro, sen ankomst, hot och glåpord som störningar i klassrummet.
Sammantaget tycker jag mig se ett entydigt mönster om sjunkande kunskap och förmåga oavsett ämne och mätning. Varför denna sjunkande trend? Vad gör vi för fel i svensk skola? Våra hårt arbetande lärare verkar inte må särskilt bra. Varför?
Tydligt är att de metoder vi tillämpar idag inte fungerar tillräckligt bra. Vi behöver ändra men vi skall inte fortsätta med icke underbyggda experiment, vi måste hitta metoder som baseras på vedertagna resultat. Metoder och arbetssätt som är beprövade och bevisligen fungerar.
Vi kan inte fortsätta att förstöra våra ungdomars förutsättningar för ett givande vuxenliv.
Leif Svensson,
Medlem i Medborgerlig Samling
MED tycker
MED vill att läroplanerna får ett tydligt definierat kunskapsinnehåll präglade av bildning, kunskap och progression mellan årskurserna. Prov skall rättas externt och skriftliga grundskole- och studentexamina skall införas. Betyg bör ges från första klass. Lärarutbildningen kräver stort reformarbete: Ämneskunskaperna bör fördjupas och metodiken stärkas.
MED-bloggen 