Idag börjar Almedalsveckan, och det kommer att vändas och vridas på både ord och handlingar. Samtidigt är det ett gigantiskt logistiskt projekt, som kräver just infrastruktur, både på den så kallade ”öjn”, och på fastlandet för att ”ro allt i hamn”. Vädret har till exempel ställt till det: åtminstone fyra färjor mellan Nynäshamn och Visby var inställda enbart under fredagen, och man uppmanade folk att försöka ta sig till Oskarshamn istället om det var möjligt. Men alla som kan lite om Sveriges geografi vet att det inte är gjort i en handvändning, oavsett utgångsläge.
Infrastruktur behövs för att ett land ska ”hålla ihop” som det så vackert brukar heta bland politiker. Journalister är inte sena att plocka upp sådana ordvändningar och stirra sig blinda på enfrågeställningar när det passar dem. Jag menar att infrastruktur kräver helhet och långa visioner såväl som korta perspektiv präglade av pragmatik, så som man inom sjöfarten använder sig av både satelliter och ekolod.
De senaste tio dagarna har infrastruktur varit på tapeten i olika former nästan varje dag. Precis före midsommar utbröt ett så kallat tågkaos i Stockholm på grund av en brand i en tunnel. Massor med människor trängdes och våndades, och vissa kom inte fram dit de skulle eller ens iväg till midsommarhelgen. Det ironiska i den historien är att det var just i samband med färdigställandet av Citybanan, den pendeltågstunnel mellan Karlberg i norra Stockholm och Södra Station på Södermalm som öppnar den 10 juli, som branden orsakades, denna gång antagligen genom den mänskliga faktorn.
Det är givetvis bra att det byggs, men detta visar på nödvändigheten av fungerande infrastruktur i vått och torrt, både på tillväxtorter som på mellanstora orter och på landsbygden. Utan rörlighet skapas öar i landet som inte kommunicerar med varandra, och det blir omöjligt att ”hålla ihop landet”.
En annan fråga värd att diskutera är hur regeringen slår sig för bröstet med diverse skatter och kortsiktiga projekt. I slutänden undrar jag hur man tänker när man tror att det ska gynna landsorten när man på miljöpartiets inrådan vill införa flygskatt, som förmodligen endast kommer att flytta inhemsk flygtrafik utanför landets gränser samt göra vissa landsändar ännu mer orealistiska att bo i.
Jag arbetar till vardags bland annat på Arlanda, och jag ser varje dag hur viktigt det är för Lycksele, Karlstad, Ronneby, Växjö, Kramfors och Sveg, för att ta några exempel, att ha tillgång till flyg för att ta sig både inom Sverige och ut ur landet. Visst kan man hävda att det vore bra att åka tåg oftare, men då återkommer frågan om den geografiska kunskapen, och om man faktiskt inser vilka ställtider det ibland är utan möjlighet till flyg.
Tåg tycker jag absolut vi ska satsa på, gärna snabbare och modernare också. Samtidigt kräver infrastruktur inte bara investeringar utan också regelbundet underhåll. Det senare har tyvärr misskötts under många år av olika anledningar som är ett ämne i sig för en helt annan diskussion. Effekten av det ser vi nu i återkommande fall av signalfel, växelfel, spårfel och ett otal anledningar som kostar landet ofantliga summor pengar, om man räknar på vad uteblivet arbete kostar, och dessutom livskvalitetsförlust i form av förändrade planer, bortkastad tid i köer och stillastående trafik, oavsett färdsätt. Det finns egentligen inget inom infrastrukturen som kan lämnas åt sidan, inget nämnt inget glömt. Jag brukar säga att infrastruktur aldrig blir billigare, utan behöver satsas på kontinuerligt.
Precis som vi skriver i vårt partiprogram ska samtliga stora infrastruktursatsningar präglas av lång hållbarhet. Vi anser att projekt hellre ska kunna kosta mer och uppvisa långvarig hållbarhet än vara billiga på kort sikt, men sedan kräva kompletteringar. Kvalitet lönar sig framför kortsiktig kvartalspolitik. I Almedalen kommer vi att försöka ta del av det som faktiskt konstruktivt planeras och föreslås från både myndigheter och näringsliv och forskning, trots att det ibland kan vara svårt i det ”brus” som man gärna anklagar den så kallade politikerveckan för att vara. Det är vårt ansvar som blivande riksdagspolitiker att hålla oss uppdaterade i dessa frågor, just för att i framtiden kunna hålla ihop landet.
Fredrik Lidby
Ledamot Riksstyrelsen Medborgerlig Samling
MED-bloggen 