Socialismens gräns är nådd: Nej till regeringens jämlikhetskommission

Nyligen aviserade regeringen inrättandet av en jämlikhetskommission med uppdrag ”att lämna förslag som långsiktigt ska minska klyftorna i Sverige”. Givet den historiska bakgrunden är detta absurt.

Socialdemokraterna har, med benäget bistånd från de påstått borgerliga partierna, sedan efter kriget i över 70 år, via låglönesatsningar, höga marginalskatter, ett mycket högt skattetryck och mängder av bidrag och andra åtgärder sökt minska klyftorna i samhället. Och nu ska det bli en kommission. Färdig 2020.

Kommissionen är uppenbart politisk vinklad och bygger på den naiva vänstersynen att det går att styra människors liv uppifrån. Som om vi vore marionetter så att det blir som politikerna önskar.

Olikhet är inte detsamma som orättvisa. Vi är alla olika. Vi har olika intressen, talanger och önskemål med livet. Likhet i betydelsen lika utfall kan inte vara ett mål i ett fritt samhälle. Ska staten gå in i hemmen och se till att alla föräldrar beter sig likadant? Att barnen får samma mat, samma fritidssysselsättningar, samma böcker och samma leksaker?

Om man vill få lika utfall måste staten träda in överallt och stoppa det mesta. Det är nästan omöjligt att överdriva hur brutalt tvång som skulle krävas för att genomföra något sådant. Tänk Kina med Mao-uniformer.

Ska man hindra någon från att spela musik därför att alla inte kan göra det? Att tvinga någon som inte har mycket till talang att bli musiker går inte. Lika utfall blir därför ”lika dåligt”, lika obefintligt. Ska man hindra någon som vill starta ett företag från att göra det? För alla vill och kan inte arbeta dag och natt för att förverkliga en sådan dröm. Redan små steg i en sån här riktning medför orättvisor och hämmar drivkraft och glädje som skulle kunna komma både individerna själva och samhället till gagn.

Medborgerlig Samling anser att det istället för mer statliga instrument och styrning, behövs mer utrymme för människors egna initiativ och drivkrafter. Detta är särskilt viktigt just nu med tanke på att landet blir allt mindre homogent och fler med olika bakgrund ska kunna finna sig en plats här.

Människor måste ses som de kapabla individer de är som kan ta ansvar för sina egna liv. De ska inte behandlas som omyndiga, viljelösa småbarn. Statens roll ska vara att bidra med grundläggande förutsättningar och stöd för invånarna i form av utbildning, vård, säkerhet, samt frihet att själva skapa sig ett liv som de vill ha. Det faktiska utfallet avgörs dock, och ska avgöras, av individerna själva.

Människor måste kunna försörja sig själva. Från statligt håll behövs en helt ny attityd av enkelhet och flexibilitet istället för överdriven reglering och byråkrati. Det behövs sänkta inkomstskatter så att det blir mer lönsamt att arbeta, sänkta arbetsgivaravgifter och en förbättrad och förenklad arbetsrätt så att det blir lättare att anställa. Bidragsnivåerna måste dessutom sänkas.

En jämlikhetskommission skulle bara vara ytterligare steg mot statlig kontroll av människors liv, infantilisering, ökad särbehandling och pådyvlad understödstagaranda.

Socialismens framfart har nått sin gräns i Sverige. Vad Sverige behöver är att staten stiger tillbaks så att vi får ett land som har chans att fungera även på längre sikt i en ny global värld.

 

Josefin Utas,

demokratipolitisk talesperson Medborgerlig Samling

 

Erik Kärnekull,

ekonomisk-politisk talesperson Medborgerlig Samling

 

Erik Lidström,

partistyrelseledamot Medborgerlig Samling