Året är 2008. Bryssel. Jag står i en Sverigetröja ute på Bryssels gator efter en Sverigematch mitt i natten i väntan på en taxi.

År 2023, 15 år senare, avråds svenskar från att göra just detta i Bryssel. Det är svårt att ta in. Men inget vi ska acceptera. Eller anpassa oss efter. Aldrig. För då går vår frihet för alltid förlorad. 

Men detta hat mot västvärlden och våra friheter från religiösa terrorister har inte börjat just nu, det har pågått länge. Bryssel hade bland annat en terrorist involverad i Bataclan-dådet i Paris i november 2015, som gömde sig i Molenbeek, en stadsdel i Bryssel. Området ligger i närheten av gatan där de svenska fotbollsfansen blev skjutna.

Har man, som jag, varit bosatt i Bryssel har man koll på områdena och inte minst gatorna där man vågar röra sig sig fritt och inte. Otryggheten i vissa områden är påtaglig och känd bland Brysselbor. När jag bodde där rådde någon märklig form av terrorbalans beträffande just Molenbeek; om polisen lämnade Molenbeek i fred så lämnades Bryssel i fred. Detta var outtalat, något man bara visste under min tid i Bryssel 2004-2014. Så när jag såg att Brysselpolisen gick in i Molenbeek 2015 efter Bataclan-dådet, förmodligen efter påtryckningar från Frankrike, konstaterade jag då 2015 att nu snart smäller det i Bryssel. Och det gjorde det. Mindre än ett halvår senare, i mars 2016, på flygplatsen och i tunnelbanan. Där bl.a. en algerier från Märsta var involverad. Vi i Sverige och Stockholm har även haft våra terroristattacker åren 2010 och 2017. Därutöver har självutnämnda terrorister huggit ned människor urskillningslöst på IKEA och i Vetlanda för att nämna några andra dåd.

Så detta har inte bara börjat, det har som sagt pågått länge. Och är inget vi ska acceptera. Vi som tror på frihet och demokrati måste kämpa för det varje dag, inte vika ned oss och anpassa oss, utan med ryggrad och gemensam kraft få slut på det här barbariet, som inte hör hemma här, varken i Sverige eller Europa. 

Vi behöver per omgående stänga och skarpt kontrollera den europeiska yttre gränsen. Likaså den nationella, med biometri. Vi måste stänga kranen av skattepengar till religiösa och etniska föreningar samt, efter avslöjanden om att svenskt bistånd finansierar terroristorganisationer, stoppa allt bistånd som inte är katastrofbistånd.

Och det viktigast av allt för alla svenska politiker, oavsett om man är det på europeisk, riks-, regions- eller kommunnivå, att inte bara sätta på sig en blå-gul fotbollströja i sympati utan även sätta på sig de blå-gula glasögonen vid beslut om vad som gynnar Sveriges frihetliga demokrati och dess invånare mest. Om det så innebär att skicka hem ett stort antal som uppenbarligen har som mål att förgöra Europa och Sverige och dess invånare så behöver vi göra det. För vår egen frihet, demokrati och överlevnad.

Europa är inget hem för terrorister.

Pia Rundkvist 
EU-politisk talesperson

En reaktion till “Je suis la Suède

Lämna en kommentar