JE SUIS SAMUEL

Samuel Paty blev 47 år. Han arbetade som lärare i en förort till Paris. Han utbildade sina elever i kunskaper om de lagstadgade fri- och rättigheter som finns i den sekulära staten Frankrike. För det fick han plikta med sitt liv. I en attack blev hans huvud brutalt avskuret från kroppen – han blev dekapiterad.

Anledningen till att han dödades var att han i undervisningen om åsikts- och yttrandefrihet hade refererat till och även visat bilder på en religionsföreträdare. Vissa uppgifter gör gällande att han hade erbjudit elever, som visste med sig att de skulle kunna bli kränkta av den information han delade med sig av i lektionen, att lämna lektionssalen. Detta till trots fann några det nödvändigt att hämnas på läraren. 

De ansåg att han hädat deras livsåskådning och därmed gjort sig skyldig till blasfemi. Ett brott som inte ens har existensberättigande i en sekulär stat, eftersom stat och religion inte hänger ihop. I en sekulär stat är din livsåskådning och utövandet av densamma en privatsak och har inget i offentligheten att göra.

I takt med att alltfler människor med andra livsåskådningar än de vanligast förekommande i det som vi kallar för ’väst’, söker sig till Europa, har också risken för krockar i grundläggande värderingar ökat markant. Dessvärre, och inte sällan, har dessa krockar ackompanjerats med attentat och attacker mot såväl institutioner som individer.

De som tror att dessa företeelser kommer att klinga av i takt med att människor integreras in i sina nya hemländer kommer att bli besvikna. Här är några anledningar till det.

– Den ena är att de fundamentala skillnaderna i mänskliga värderingar och normer är så svåröverbryggade att högst troligen kommer de, i det närmaste obefintliga, integrationsåtgärder vi har i Sverige inte att göra skillnad. Det enda som, över tid, kan gjuta olja på vågorna är det vi kallar för assimilering. 

– Den andra anledningen är att just assimilering blir alltmer svår att uppnå. Med assimilering menar man (generellt) att minoritetsgrupper som kommer in i en kultur ’sugs upp av’ värdkulturen och över tid anammar dess värderingar. Så har immigrationen till Sverige sett ut till största delen fram till för c:a 20 år sedan. Det som händer på senare år är att mängden (eller för att använda det tidigare onämnbara ordet ’volymerna’) av människor som söker sig hit är så stora och de koncentreras till så få områden att värdkulturen hamnar i minoritet och då finns heller ingen möjlighet till assimilering. För varje dag, vecka, månad och år som går fyller vi på med mer folk i våra redan cementerat segregerade utanförskapsområden. Man behöver sannerligen inte vara en raketforskare för att inse att det här blir svår matematik att få ihop. 

– Sedan återstår den alltid lika komplexa frågan: hur gör vi med dem som absolut inte har för avsikt att vare sig integreras eller ännu mindre assimileras? Vi kan konstatera att det finns många minoriteter som på ett alldeles föredömligt sätt såväl integrerats som assimilerats in i vårt samhälle. Det yttersta beviset för det är ju att vi inte ens märker av dem. De följer våra lagar och inrättar sig i de samhälleliga system vi har. Bra! Men vad gör vi med dem som inte vill? Hur skyddar vi resten av befolkningen från dem som inte har för avsikt att följa våra lagar och regelverk? 

– Lägg till detta de olika typer av indoktrinering som finns i olika kulturyttringar – så även den svenska. Att tro att den indoktrinering som präglat värderingar och normer i generationer skulle försvinna i det ögonblick man tar klivet från en kultur till en annan vore naivt. Se bara hur vi svenskar marinerats i den svenska värdegrunden i årtionden. Inte skulle väl vi släppa den bara för att vi flyttar till en annan kultur och genast låta oss sugas upp av den nya värdkulturen. Detsamma gäller naturligtvis åt andra hållet också. Det är också därför vi svenskar hellre flyttar till andra nationer med en kultur som är mer kompatibel med vår egen.

En ansenlig och grundläggande del av den västerländska kulturens fri- och rättigheter är sprungna ur de värderingar och normer som vi arbetat oss fram till under århundradenas lopp och som vi finner manifesterade i våra grundlagar. De lagarna är den sekulära statens regelbok och där ingår inte rätten att mörda människor för de oförrätter eller kränkningar vissa anser sig utsatta för. En avgörande och definitiv skiljelinje helt enkelt.

Det finns all anledning att vara ödmjuk inför svårigheterna att komma tillrätta med dessa problem, samtidigt som vi måste vara stentuffa när det gäller att inte vika oss en millimeter för den våldskultur som för varje dag trycker tillbaka våra frihetliga rättigheter i vår sekulära stat.

Det sker här också – i Sverige – och vi behöver politiker som vågar stirra de här problemen rakt i ögonen och vidta relevanta åtgärder. Det går inte att krypa för våldsverkare. Det går inte att vi lägger oss platt i rädslan för att någon ska känna sig kränkt och ta till våld. Vi måste stå upp för våra friheter.

Samuel Paty var själv förälder och älskade sitt jobb som lärare. Han blev dödad för att han undervisat sina elever om de helt grundläggande fri- och rättigheter som finns i den sekulära staten Frankrike.

– Precis en sådan sekulär stat som Sverige är.

– Precis sådana fri- och rättigheter som Sverige också har.

– Precis en sådan lärare som i Sverige också måste undervisa om vår sekulära stat och om våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter, även för dem som inte tolererar våra lagar.

Det är vår skyldighet gentemot vår samtid och vår framtid att säkra våra sekulära friheter så att vi alla ska kunna leva våra liv i trygghet och att lärare ska kunna gå till jobbet och känna sig trygga när de utför sitt viktiga bildnings- och utbildningsuppdrag. Så måste hela västvärlden, Europa och Sverige agera. Med fasthet och styrka. Låt oss börja i Sverige.

Det är en av anledningarna till att jag har valt att engagera mig politiskt. Det kan du med. Som demokratipolitisk talesperson för Medborgerlig Samling är det min uppgift att stå upp för och värna våra fri- och rättigheter undan förtryck – såväl politiskt som religiöst.

Lena Malmberg
Demokratipolitisk talesperson
Medborgerlig Samling

 

 

Foto: [email protected] (CC BY-NC-ND 2.0)