Edsöreslagarna tillkom under tidig medeltid och var en samling lagar som befäste att kungen och andra stormän förpliktade sig till att försvara friden i landet genom att svära en ed. Det man förpliktade sig att försvara var bl.a. hemfrid, tingsfrid, kyrkofrid och – kvinnofrid. Birger Jarl var den kung som stadfäste dessa lagar, och hans son Magnus Ladulås förnyade dem i Alsnö stadga år 1280.
Straffen för att bryta mot lagarna var hårda. Förövaren blev av med allt sitt lösöre, skulle ge böter till kungen och blev “biltog”, mer känt som fredlös. Att vara fredlös innebar att vem som helst ägde rätt att döda mannen. Kvinnor och barn kunde inte dömas till att bli fredlös.
Att våldföra sig på en kvinna ansågs alltså vara ett grovt brott som gav ett strängt straff.
Förra veckan kunde vi läsa att de 3 män som våldtagit en kvinna och direktsänt det på Facebook nu fått sin dom vid Uppsala tingsrätt: fängelse i 1 år, 2 år och 4 månader samt 6 månader för den som filmade. Med diverse straffrabatter tillgodoräknade så kommer ingen av dem att sitta ens den korta tid de blivit dömda till. Kvinnan däremot tvingas bära ärren av händelsen med sig resten av sitt liv.
Tyvärr är det inte en enstaka händelse att straffen för grova brott blir löjligt låga. Signalen som de låga straffen sänder ut är att det inte anses vara ett grovt brott att våldta, att andra människors kroppar kan kränkas av den som behagar utan att det ger någonting mer än en symbolisk påföljd.
Att man såg mer allvarligt på fridsbrott på medeltiden än i nutid säger nåt om skevheten i vårt nuvarande rättssystem. Men att attackera problemet med särlagstiftning, identitetspolitik eller genom att belägga kvinnor med uppförandekoder för att de ska undvika att utsättas för något, är inga alternativ. Vi måste kraftfullt försvara idén om likhet inför lagen och alla individers rätt att vara fria och trygga. Straffrabatten måste bort, straffskalorna justeras upp och automatisk utvisning för icke medborgare efter avtjänat straff bör vara vad som utfärdas. Att skända någons kropp måste återigen bli ett grovt brott. När vi misslyckas med detta är det de svagaste som drabbas värst.
Någonstans mellan 1280 och 2017 hamnade vi snett. Låt oss införa kvinnofrid igen.
Åsa Tallroth
Ledamot riksstyrelsen för Medborgerlig Samling
MED-bloggen 
Nä, ta bort alla fridslagar och särlagsstiftningar som utgår från demografisk tillhörighet på något vis. Ta också bort straffrabatter och skärp straffen för våldsbrått över lag. Och våldtäkt är ett våldsbrott, det är därför det heter våldtäkt.
GillaGilla
Som artikeln säger: likhet inför lagen, bort med straffrabatterna, osv.
GillaGilla
Likhet inför lagen innebär också att vi inte har några särskilda X-fridslagar, vare sig det handlar om kön (som kvinnofrid eller lagstiftning specifikt gällande ”mäns våld mot kvinnor”) eller något annat (”hets mot folkgrupp”).
Det som är olagligt mot en är olagligt mot alla, det som är olagligt mot alla är olagligt mot en.
GillaGilla
Dolf, läs igen. ”Vi måste kraftfullt försvara idén om likhet inför lagen och alla individers rätt att vara fria och trygga. Straffrabatten måste bort, straffskalorna justeras upp och automatisk utvisning för icke medborgare efter avtjänat straff bör vara vad som utfärdas. Att få sin kropp skändad måste återigen bli ett grovt brott. När vi misslyckas med detta är det de svagaste som drabbas värst.”
GillaGilla
Jamen, varför går du då ut med ”Återför kvinnofriden”?
Anslaget säger ju ”specialbehandling”, även om det du senare säger i sig är helt rätt och riktigt, så det blir lite motsägelsefullt.
GillaGilla
Riktigt. Här värnas alltså ”kvinnofrid” genom samma medel som skall garantera ”frid” för alla. Vi tenderar alla att resa ragg lite extra när kvinnor råkar illa ut, men lösningen är inte att bädda in kvinnor i säckar och skydda genom att kringskära deras frihet.
Lösningarna måste vara generella och lika för alla.
GillaGilla
I dag är det ofta som kvinnofrid bemöts med att män är också utsatta… Javisst. Men eftersom andelen kvinnor som utsätts av våld av män för att de just är kvinnor är så ofantligt övervägande måste det våldet också hanteras enskilt. I dag är en utsatt kvinna helt hjälplös i Socialtjänstens hantering. Hon ska strida för sina rättigheter att få hjälp. Hon ska strida för att skydda sig själv och sina barn mot en våldsam och hotfull man. Hon – som har ett trauma bakom sig – ska själv ta strid.
Det är dags att vi tar ansvar för att hjälpa dessa utsatta.
Åsa Lidén, ordf. NFK (Nätverk för kvinnor)
GillaGilla
Menar du att även (den kraftigt kvinnodominerade) Socialtjänsten skulle göra det speciellt svårt för kvinnor just för att de är kvinnor?
På vilket sätt är det ett argument för att särbehandla kvinnor i lagstiftningen?
Apropå svårigheter att få gehör som offer, finns ju gott om robust forskning som visar att män och kvinnor är ungefär lika benägna till ”gendered violence”, men tittar man i statistiken för anmälda brott är utsatta män så underrepresenterade att deras andel knappt skiljer sig från nollstrecket.
Ändå förordar vi inte särbehandling av denna grupp, utan likabehandling av alla brottsoffer, oavsett identitet och grupptillhörighet.
GillaGillad av 1 person
Om våldet är grovt och det ger men för livet borde då inte straffet stå i proportion till detta?
Om man kommit ifrån ett annat land och fått medborgarskap i Sverige och sedan begår grova brott bör kanske medborgarskapet dras in? dvs signalen är att om du värdesätter medborgarskapet så måste du sköta dig. Rättvist?
GillaGilla
Det är lite komplicerat. På lång sikt är det nog en bättre idé att uppvärdera medborgarskapet och inte dela ut det så lättvindigt.
GillaGilla
Poängen i artikeln är ju att vi hamnat i förmedeltid. Det är det som rubriken säger till den historiekunnige. Debatten om identitetspolitik är delvis en annan.
GillaGilla
Ja, och det vi förmodligen kommer att få se mycket mer av är ökade inslag av klanmentalitet och identitetspolitik, eftersom de är ‘rationella’ reaktioner när rättssamhället retirerar; folk gör då vad de kan för att värna sig själva och sina närmaste.
GillaGilla
Tack, Åsa Tallroth, för din välskrivna text! Straffskalan för våldsbrott är i dagsläget för lågt satt och står inte i proportion till den skada som åsamkas brottsoffren. Det gäller förstås oavsett vem som drabbas, varför vi kanske borde mynta begreppet människofrid?
GillaGilla
Tack för dina fina ord, Malin.
Jag tycker du har helt rätt i vad du säger, friden ska gälla för alla.
Kvinnofrid är dock ett etablerat begrepp som de flesta har en bild av vad det innebär, därför blir det mer slagkraftigt att använda det begreppet. I texten så står dock att kvinnofriden ska återinföras – för alla. Men det kanske är dags att mynta ett nytt begrepp.
GillaGilla